Ledare 9/1. Sabotage, missil eller en tragisk olycka? Det extremt spända läget i Iran ledde tämligen raskt till spekulationer om vad, eller till och med vilka, som kan tänkas ha orsakat det haveri i vilken även svenska passagerare omkom.
– Det är nödvändigt att det görs en rejäl och ordentlig utredning om orsaken till den här flygkraschen, sade statsminister Stefan Löfven i en radiointervju på onsdagseftermiddagen.
Det är det enda rimliga. Tyvärr ser det, i dagsläget, inte ut som om Iran vill gå med på att göra just det. De så kallade ”svarta lådorna” ska ha hittats av landets myndigheter. Men enligt flera trovärdiga internationella medier, vägrar Iran att lämna ut till den amerikanska flygplanstillverkaren.
För Boeing, med huvudkontor i Chicago, är kraschen ännu ett bakslag. Den nu aktuella flygplanstypen är dock en äldre modell än de nya 737 Max som fick flygförbud förra våren.
Förbudet kom efter ett par fruktansvärda flygolyckor. I de fallen anses brister med ett nytt manövreringssystem ha varit orsaken. Brister som förvärrats av utebliven information till piloterna, med mera.
Men vad som hände i Teheran kan ingen ännu svara på. Flygplanet ägdes av flygbolaget Ukraine International Airlines. Och redan på onsdagseftermiddagen förklarade Ukrainas president att experter från Ukraina skulle skickas till Iran: ”för att ta reda på sanningen”.
Hittills har Iran gett beskedet att Ukrainska företrädare är välkomna att närvara vid undersökningen som ska hållas på plats. Att Iran lovar följa internationellt accepterade utredningsprocedurer uppfattar dock inte alla, på goda grunder, som betryggande nog.
Den kanadensiske transportministern har – av förklarliga skäl – erbjudit teknisk assistans. Enligt uppgifter från Ukraina omkom 63 kanadensare i kraschen.
Än rimligare vore, under rådande omständigheter, att låta skicka de svarta lådorna till BEA, den internationella flygsäkerhetsorganisationen i Frankrike.
Kanske kommer en undersökning fram till att ett tekniskt fel på planet orsakade olyckan. Men för att ett sådant resultat skall kännas helt trovärdigt behövs en bred internationell haveriutredning.
Att kraschen får många att dra sig till minnes nedskjutningen av flygplanet MH17 över östra Ukraina är förståeligt. 298 passagerare omkom då efter att en luftvärnsrobot hade träffat passagerarplanet. Det var vid tillfället på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur.
Den internationella haverikommission som tillsattes har slagit fast att planet träffades av en rysktillverkad BUK-robot, avfyrad från ryskkontrollerat område. EU har därför vid flera tillfällen begärt att Ryssland skall ta sitt ansvar för nedskjutningen, vilket besvarats med motsatsen – intensifierad desinformationsspridning från rysk sida.
Svenska UD:s krisorganisation har satts igång efter onsdagens krasch. Att anhöriga ges adekvat stöd är angeläget. Detsamma gäller att ställa krav på det statsministern pratar om – en gedigen utredning.
