Igår kunde vi läsa om de infekterade expropriationsärendena som Trafikverket driver i Breared. Det är dragningen av dubbelspåret som kommer påverka flera fastigheter och ägarna är allt annat än nöjda med hanteringen. Birgit Österberg är en av dem vars mark kommer att tas i anspråk. Hon har överklagat Trafikverkets erbjudande och menar att det pris som erbjuds henne inte är skäligt. Ärendet ligger nu hos Lantmäterimyndigheten. Trafikverket har redan fått tillträde till marken vilket också har också väckt ont blod.
Den svenska äganderätten är garanterad i grundlagen: ”ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna” heter det. Undantag från detta görs endast om det ” krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.” Den privata äganderätten är en hörnsten i den liberala demokratin. Den var avgörande för demokratins framväxt och dess värnande hör till rättssäkerhetens fundament. Lagskyddet är och ska vara starkt, nödvärnsrätten gäller även egendom. Vi tar den ofta för given och tänker kanske inte så mycket på den, förr än den kränks.
Nog finns det allmänna intressen som är så starka att det är motiverat att tumma på den. Det rör sig då allt som oftast om just infrastruktur. Det offentliga bör vara så förstående och hänsynstagande som det bara går. Visst får man ha förståelse att det inte alltid går att undvika att ta mark i anspråk från ovilliga ägare. Individens rätt måste alltid vara utgångspunkten men det är inte rimligt att ett allmännyttigt projekt blir avsevärt dyrare eller går om intet för att en markägare säger nej.
Även då är det ett brott mot äganderätten och kompensationen måste alltid vara rimlig.
”Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten”, det stadgar också grundlagen. Vad full ersättningen i praktiken innebär finns det dock flera sorgliga exempel på.
När värdet på marken ska avgöras beräknas bara vad den har för användning just nu. Jordbruksmark är bara jordbruksmark och prissätts som sådan. Att den skulle kunna inbringa ett mångdubbelt högre värde om den exempelvis såldes som tomtmark, som vissa av markägarna i Breared planerat, tas ingen hänsyn till. Något som får betraktas som rätt magstarkt, egendomen säljs inte bara under tvång utan också till ett godtyckligt uppdiktat pris.
Trafikverket har rätt i sitt svar att de baserar sitt beslut på rådande normer och praxis. Den praxisen finns det all anledning att se över.
För att det offentliga ska upprätthålla sin legitimitet i markfrågor krävs en restriktivitet i att använda tvångsåtgärder och en respekt när man gör det.
Att ge upp sin mark, som kan ha vårdats i generationer, för det allmännas bästa är ibland ett nödvändigt offer; men ett offer är det, det bör vi komma ihåg.
