Nyligen släppte FN:s klimatpanel en stor rapport, kallad Den naturvetenskapliga grunden. Panelen har sammanställt global forskning och har experter som granskar. Det var tuffa besked klimatpanelen hade att komma med och mänskligheten måste åtgärda många av problemen NU, det går inte att vänta. Ett av problemen är att politiker och andra beslutsfattare inte alltid är eniga kring vad som kan och behöver göras.
Ta det här med korna (och andra idisslare, som får och getter). Som alla fått lära sig i skolan har korna fyra magar och i processen med att idissla maten bildas metangas. Metan värmer atmosfären likaväl som koldioxid gör det. Därför är forskarnas slutsats att antalet kor måste minska och produktionen av mjölk och kött måste minska kraftigt.
Men så enkelt är det förstås inte. Det är stor skillnad på Sverige och många andra länder i världen. Många svenskar får dåligt samvete när de äter nötkött, men så länge de äter svenskt kött borde de inte ha så stor ångest. I Sverige har antalet kor minskat kraftigt sen 1930-talet. Det ser man också på landskapet. Jordbruket har fått större och större enheter och produktionen har specialiserats.
När det gäller klimatförändringar har nötkreatur en relativt stor påverkan, globalt sett. Det är inte så konstigt, med den enorma stordrift som finns bland annat i USA och Brasilien. Då pratar vi inte ens om markanvändningen, att enorma arealer mark används enbart till uppfödning av djur, med hög förbrukning av vatten som en annan av nackdelarna.
Om man tar in andra miljöproblem än klimatet är det snarast ett problem att den biologiska mångfalden minskar. Betande djur är en förutsättning för biologisk mångfald. Kornas gödsel är också ett måste för att kunna bedriva odling av grönsaker och spannmål. Det blir därför lite ironiskt att även veganer tvingas vara beroende av djur för att få den mat de behöver.
Både forskare, politiker och media har svårt att hålla flera olika tankar i huvudet samtidigt. Är förhållandena så komplicerade som är fallet när det gäller att förklara klimatförändringarna är det förstås väldigt lätt att förenkla sambanden.
Klimatförändringarna måste stoppas, det hoppas jag vi alla är eniga om. När det gäller livsmedelsproduktionen och dess distributionssystem påverkar våra egna val mycket. Om du ska äta kött ska du välja svenskt, allra helst från mjölkkor eller från naturbete. Tänker du bara på klimatet är mjölkkor bäst, väger du in biologisk mångfald är naturbeteskött också bra. Välj gärna lokala producenter så du har koll på hur kossorna lever innan de går på slakt. Det finns också andra skäl att äta svenskt, såsom minimal användning av antibiotika, djurvälfärd och att hålla vårt vackra landskap öppet. Aktiva medvetna val om vad du stoppar i magen är viktigare än någonsin. Vi svenskar köper alldeles för mycket utländskt kött. Det är dumt av en rad skäl, så försök sluta med det. Och börja fråga på restaurangen var köttet kommer ifrån – ät något annat om det inte är svenskt. Konsumentmakt brukar fungera.
