Kommunernas kassaklirr är bara av tillfälligt slag

Ledare 6/4. Kommunerna och regionerna gick med rekordöverskott år 2020. Det betyder inte att de kan sätta på sig spenderbyxorna.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
STOCKHOLM 20200402
En pensionär i riskgruppen äldre är ute på promenad med rullatorn.
Foto Fredrik Sandberg / TT kod 10080
STOCKHOLM 20200402 En pensionär i riskgruppen äldre är ute på promenad med rullatorn. Foto Fredrik Sandberg / TT kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT

”Staten överkompenserade regionerna med mer än intäktstappet inom sjukvården”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom för Sveriges kommuner och regioner (SKR) till Svenska Dagbladet (30/3). Det är en exceptionell kommentar.

Intresseorganisationen SKR brukar i stort sett alltid be regeringen om en sak: mer pengar. Nu säger man att kommunsektorns rekordstora överskott 2020 – på drygt 50 miljarder kronor, motsvarande en tiondel av de totala kostnaderna för svensk sjukvård – beror på att staten gett bort för mycket pengar.

För kommuner och regioner är det så klart positivt med överskott; det är i varje fall bättre än motsatsen. Det innebär dock att många kommun- och regionpolitiker får ett pedagogiskt problem framöver.

ANNONS

För samtidigt som kommunernas och regionernas kassakistor fylldes på tvingades skolor skära ner och sjukhusen fick sparkrav. Det gör det lätt för opportunistiska oppositionspolitiker att plocka billiga poänger, som blir ännu enklare att torgföra eftersom kommunernas och regionernas ekonomi är så svårbegriplig.

Ekonomin i en kommun eller en region fungerar inte som i ett företag. Om ett företag uppvisar överskott är det för att efterfrågan på deras varor eller tjänster varit stor. För en kommun eller en region är det tvärtom. Den minskade ”efterfrågan” på hemtjänst, äldreboenden och planerade operationer har gjort att överskotten vuxit.

Kommuner och regioner är också bundna av särskilda budgetregler, däribland balanskravet. Det innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna i budgeten för varje enskilt år. Därför kan inte 2020 års överskott räknas in i kommande års budget, men det kan spridas ut över flera år i en så kallad resultatutjämningsreserv.

Vad ska då kommunerna och regionerna göra med pengaregnet från pandemin? ”Man ska inte snabbt spendera de här [pengarna]”, menar John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet (SVT 15/3).

Kommunerna och regionerna måste ta höjd för stora kostnader framöver. Det handlar dels om kollektivtrafiken, där biljettintäkterna sjunkit brant samtidigt som de statliga ersättningarna inte varit lika generösa som till sjukvården. Dels kommer kostnaderna för att beta av vård som skjutits upp under pandemin att vara stora. Dessutom behöver det öppnas ett nytt äldreboende ungefär var fjärde dag fram till år 2026, enligt Finansdepartementets uppskattning.

ANNONS

Problemet är att de statliga tillskotten under pandemin är tillfälliga, medan flera av dessa utmaningar är långsiktiga. Ett överskott ett år betyder inte att man bör sätta sprätt på de pengarna direkt.

Som John Hassler säger är det inte en särskilt bra idé att kraftigt öka antalet anställda i vården eller äldreomsorgen i år, bara för att behöva säga upp dem igen om något år. Sådana bistra budskap kommer dock inte att göra kommun- och regionpolitiker populära.

Emanuel Örtengren
C-skribent, Liberala Nyhetsbyrån
Emanuel Örtengren
ANNONS