För att vara helt ärlig så känns det rätt absurt att skriva det här. Att den här diskussionen behövs är för mig vansinnigt. Men nu är vi där vi är med klanfamiljer som styr hela samhällen och försöker ta sig in bakvägen till kommunledningar och Sveriges riksdag.
Äntligen har dörrarna slagits upp för att diskutera den svåra sanningen: Sverige har tappat kontrollen. Vi tvingas nu stå öga mot öga med faktumet att Sverige, ett land som är internationellt känt för att ha ett ”system” för allt, har förlorat i sin egen sport.
Jag tror på människans inneboende godhet. Jag är av den starka uppfattningen att om människor ges en rimlig chans, så kommer de att välja rätt. Med det sagt finns det mycket mer att säga om den svenska integrationen. Mats Löfving förtydligade att alla medlemmar av klanfamiljerna inte är kriminella. Det kan tyckas självklart för vissa, men det tål att upprepas. Detta innebär att vissa familjemedlemmar lever i närmast gisslanliknande förhållanden som vi är för rädda att ta tag i. Att hantera saken vore att erkänna misstag.
Problemet uppstår när vi får för stort förtroende för vår byråkrati. Regelverket har blivit så pass stelt att poliser och andra myndighetsanställda väljer att bortse från felaktigheter hellre än att göra en anmälan. Vi tenderar att krångla till saker in i oändlighet för att vi är av uppfattningen att mer byråkrati leder till mer rättvisa system. Det stämmer inte. Vi har sett fall efter fall av invandrare som jobbar hårt, lär sig svenska och står på egna ben för första gången i Sverige för att sedan bli utvisade på grund av att en siffra fallit bort i skatteverkets papper. Det är så brutalt fel och inhumant. Bortser man från den humanitära aspekten är det fortfarande alldeles uppenbart att Sverige som land förlorar på att ha så stelbenta strukturer. Socialdemokraterna verkar tro att mer byråkrati garanterat leder till förbättring. I många fall får det snarare motsatt effekt.
Det tar inte lång tid att lista ut att en person som gör rätt för sig ska få stanna och att en serievåldtäktsman ska bli utslängd med huvudet före. Men av någon anledning verkar den balansgången svår att manövrera. När regelverket hämmar goda människor som talar sanning och gynnar de som ljuger och begår brott, då är det någonting allvarligt fel med regelverket.
Tyvärr så är detta ingenting unikt för just migrations- och integrationsfrågan, utan snarare regel för all myndighetsutövning i Sverige. Det är nu dags att kliva av den höga hästen och erkänna fel. Tyvärr verkar Löfven mer rädd för att ifrågasätta sin egen byråkrati än att låta grovt kriminella gå fria.
