Skulle du också bara stå och glo om någon blir nedsparkad och misshandlad mitt i stan, mitt på dagen?
Nej, säger kanske många spontant. Men när det bränner till visar det sig alltför ofta att de flesta blir helt passiva.
- En förbipasserande försökte säga till dem, men de flesta stod som handlingsförlamade, berättar torggrillens besvikna ägare - och offer för fredagens misshandel.
Tidpunkten är talande. Strax före sju en fredag torde det fortfarande vara liv och rörelse i stan. Varför rusade inte folk fram för att stoppa våldsverkarna?
Typiskt svenskt, muttras det på sociala medier. För nyheten om misshandeln väcker skarpa reaktioner - inklusive kritik mot den passivitet som offren upplevde.
Till skillnad från våra grannländer har vi ingen lag som kräver att du agerar för att bistå en nödställd person. Denna brist har återkommande kritiserats i ett antal riksdagsmotioner - och lett till statlig utredning. Den senaste, från 2011, drog slutsatsen att en lag inte skulle göra människor mer villiga att hjälpa någon som befinner sig i fara.
Lag ger alltså inte råg i ryggen. Folk skulle fortfarande blunda för en våldtäkt på en buss, en misshandel på torget, eller för att granngubben slår sin fru.
Stämmer då utredningens slutsatser med erfarenheten från grannländerna? I Finland har handlingsplikten varit lagfäst ända sedan 1500-talet. Och grannländerna har dessutom skärpt lagarna på senare år. Det tyder på att civilkurage tas på allvar,
Samtidigt visar juridiska avhandlingar på att lagarnas sällan tas i bruk, det finns få rättsfall. Men den finska sisun och den norska bykänslan kanske gör att passivitet inte kommer på fråga? Nja, fullt så enkelt är det inte. En förklaring kan vara att ingen lag kräver att du sätter ditt eget liv på spel.
En Svensson skriver i kommentarfältet på HN:s facebook att : "Jag hade nog inte vågat" . Den ursäkten, att inte våga, kanske skulle uppfattas som såpass hållbar i en hotfull situation att det aldrig skulle bli rättssak av passiviteten.
Samtidigt finns det ett signalvärde i att i lagstiftningen peka ut underlåtenhet som ett brott. Vittnesplikten är exempelvis ingen absolut garanti för att du får alla att vittna. Men den fyller en viktig funktion.
Dessutom finns en annan faktor i sammanhanget när det rör sig om exempelvis en torgmisshandel en sen eftermiddag. Om förbipasserande bara förstår att agera samlat blir skyddsstyrkan därefter - och ingen behöver känna att man måste ingripa ensam.
Att fler måste ingripa ofta vet vi dock. I dagarna rullar en varningstext på sociala medier –även den påminner om varför.
"Bryt världens farligaste jultradition" står det.
Det handlar inte om att släcka alla levande ljus. Det handlar om att stoppa mäns våld mot kvinnor, då att inte fler liv släcks.
Även i det arbetet gör civilkurage skillnad. Att slå larm om grannen slår sin fru är en handling som kan rädda både liv och julfrid.
Torggrillen har blivit ett tillhåll för ungdomsgäng som ställer till skador.
