Ledare 29/9. En falsk person i försvaret är en säkerhetsrisk – i synnerhet om vederbörande sitter på chefsuppdrag. Ändå är det andra gången på kort tid som det avslöjas att en anställd som ljugit om militära erfarenheter i åratal kunnat ta sig framåt inom försvarsmakten.
Ironiskt nog har chefen, som nu lämnat sin tjänst, arbetat med att analysera det svenska försvarets styrkor och svagheter. Att han har haft praktisk insikt i en av dessa svagheter var sannolikt inte meriterande för uppdraget.
I Dagens Nyheter bekräftar Generalmajor Klas Eksell, som är personaldirektör, att den avslöjade mannen varit en lurendrejare.
– Det är eländigt. Det är svårt för Försvarsmakten att skydda sig mot folk som ljuger, säger Klas Eksell.
Det mest eländiga är dock att Försvarsmakten uppenbarligen inte gör ett fullgott jobb. Både i fallet med den falske officer som tidigare avslöjats - och i det här fallet - borde det ha varit fullt möjligt att skydda försvarsmakten - och Sverige. Det handlar om att göra noggranna utredningar inför känsliga anställningar och uppdrag.
På frågan om försvarsmakten medvetet har försökt sopa den här skandalen under mattan, och därför dröjt med att exempelvis informera regeringen, är svaret från nej. Pressavdelningen förklarar att man haft mycket att göra och att det är en slump att två likartade fall råkar inträffa i närtid - med att det som tycks vara en brist i informationsöverföringen i själva verket är ett resultat av att ”saker snurrar på i säkerhetsprocessen”.
Kort sagt skall den ene inte veta vad den andre gör och därför inte kunna bekräfta problem om någon, till exempel en reporter, frågar.
Att förklaringen låter som en efterhandskonstruktion är förstås också en olycklig slump?
– Vi har inga indikationer på informationsförlust eller att vi lidit skada med utgångspunkt i det som skett i det här fallet, försäkrar nu personaldirektören.
Synd bara att det är en sanning med modifikation. Oavsett om lögnaren är spion eller bara en simpel mytoman - lider försvarsmakten skada. Även om den lögnaktige chefen ”bara” har varit civilanställd, skött sina vardagsuppgifter och inte har spridit en enda känslig uppgift vidare så har hans framfart påverkat försvarsmaktens anseende. Sådant skaver i relation till samarbetsländer.
I dessa tider, när falska personuppgifter är på tapeten, är det oroväckande att inte ens en myndighet som försvarsmakten klarar av skydda sig. Om personkontrollen fungerar skall försvaret inte kunna infiltreras av mytomaner av den här kalibern.
Personaldirektören Klas Eksell hävdar att försvaret har svårt att skydda sig mot lögnare.
