STOCKHOLM 20210515
Demonstranter protesterar mot vaccin och coronarestriktioner i centrala Stockholm på söndagen. Demonstrationen som startade i Kungsträdgården upplöstes senare av polis på grund av pandemireglerna om offentliga sammankomster. 
Foto: Fredrik Sandberg / TT / kod 10080
STOCKHOLM 20210515 Demonstranter protesterar mot vaccin och coronarestriktioner i centrala Stockholm på söndagen. Demonstrationen som startade i Kungsträdgården upplöstes senare av polis på grund av pandemireglerna om offentliga sammankomster. Foto: Fredrik Sandberg / TT / kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT

Gustav Juntti: Coronaprotesterna behöver tas på allvar

Ledare 30/11. Den 22 juni 1831 fylldes Sennayatorget i St. Petersburg av arga människor. De trodde att makthavare och välbemedlade infört karantäner och avspärrningar som ett sätt att förtrycka fattiga – en vid tidpunkten växande åsikt inom tsardömet. I själva verket var åtgärderna myndigheternas svar på ännu ett stort kolerautbrott.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Sjukdomen spreds från Indien via handelsrutter till Kina, Japan och södra Ryssland. Våg efter våg svepte genom Ryssland och vidare in över Europa. I Storbritannien sattes alla ryska anlöpande skepp i karantän efter att en tjärtransport fört med sig smittan till Sunderland i oktober 1831.

Protesterna i St. Petersburg övergick i rena upplopp när rykten började florera om att smittan spridits med flit av inspektörer. Det stora kolerasjukhuset stormades och flera läkare mördades. I Ungern och Frankrike följde upplopp på utbrott, och i Storbritannien angreps sjukvården hårt av såväl press som allmänhet för att tjäna pengar på fler kolerafall.

På sistone har coronaprotester synts runt om i Europa. Vissa, som i Belgien och Nederländerna, har övergått till oroligheter och kravaller. Andra, likt de i Schweiz, Danmark, Kroatien, Italien, Nordirland och Österrike har tagit mer fredliga uttryck. Även Sverige har sett aktioner i våras och under hösten. Gemensamt för protesterna är motståndet mot nya restriktioner för att bromsa en ny smittovåg.

ANNONS

När protesterna ska mötas politiskt är en lärdom från 1830-talets koleraupplopp att sjukvårdspersonal står i dubbla frontlinjer. Dels mot sjukdomens spridning, dels mot vad Världshälsoorganisationen varnat för som en infodemi – rykten, falsk information och hot i spåren av en global hälsokris eller pandemi.

Under coronapandemins första sex månader rapporterade Internationella Röda korset över 600 attacker i över 40 länder på sjukvårdspersonal, patienter och vårdgivare till följd av coronaviruset. Att skydda denna frontlinje är en av politikens viktigaste uppgifter.

Ytterligare en insikt är såväl politisk som medicinsk. Koleraprotesterna i Storbritannien ledde till genomlysningar och expansion av offentlig sjukvård, liksom en fördjupning i studiet av smittspridning vilken mynnade ut i den moderna epidemiologin. Dit pekar även dagens erfarenheter.

I sitt sommarprat (4/7) sa Mikael Dolsten, global forskningschef för Pfizer, att världen vid ett helt nytt virus kan ha ett vaccin inom sex månader utifrån vad politiken, forskningen och företagen lärt sig under pandemin. Vid virus som liknar corona är tiden nere på två månader.

Vaccinutvecklingen är en nyttig lärdom. Frågan är hur vården kan byggas bättre. Får äldreomsorgen fler anställda med bättre utbildning? Får specialistvården resurser att beta av vårdskulder och anställa de som i förtvivlan sagt upp sig under pandemin? Kan fler vårdbesök ske digitalt än vad vi varit vana vid?

ANNONS

Den viktigaste lärdomen, nu liksom på 1800-talet, är att oro måste tas på allvar. Protester får inte ses som blint politiskt motstånd utan som människors tvivel, frågor och rädsla. Annars riskerar stater och myndigheter att hamna i klinch med människorna de ska skydda från sjukdom. Makthavare som lärt av koleraupploppen kan förstå kraften även i coronaprotesterna och kanalisera den till nyttig politikutveckling.

ANNONS