Blodgivande är en viktig insats.
Blodgivande är en viktig insats. Bild: Marcus Ericsson/TT

Blodgivarna är en viktig sjukvårdsresurs

Internationella blodgivardagen är ett bra tillfälle att uppmärksamma både de medicinska framsteg och den medmänskliga altruism som räddar många liv.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Ledare 14/6. I dag är det den internationella blodgivardagen. Som en temadag initierad av FN står den i ett minst sagt brokigt sällskap, bland internationella dagen mot korruption, världsdagen för TV och internationella dagen för världens berg, för att bara nämna några få.

Men i dag är det blodgivarna som uppmärksammas, och uppmärksammas bör de.

I Sverige är normen obetalda, frivilliga bloddonationer. Det är också det system som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar. Så ser det långt ifrån ut överallt. I många länder måste den som är i behov av en blodtransfusion förlita sig på släkt och vänner. Detta ökar risken för blodsmitta, då nära och kära kan känna press, och fattiga kan se sig nödgade, att ge blod trots risker.

ANNONS

I många länder kan sjukvården också ha svårt att fastställa rätt blodgrupp.

Idén om att utföra blodtransfusioner är äldre än vad man skulle kunna tro. De äldsta försöken vi känner till utfördes i Inkariket redan på 1500-talet. Efter att den engelske läkaren William Harvey på 1600-talet upptäckt blodomloppet började man experimentera med blodtransfusioner i Europa. Eftersom djurblod var det som användes slutade flera med dödlig utgång och tills slut förbjöds de i både England och Frankrike.

Det skulle dröja till 1800-talet innan nya försök gjordes och ända till 1900 innan det stora genombrottet kom. Då upptäckte den österrikiske läkaren Karl Landsteiner det så kallade ABO-systmet, förekomsten av olika blodgrupper. Hans födelsedag var för övrigt den 14 juni.

Under första och andra världskriget fick man, av lika förståeliga som tragiska själ, ökad kunskap på området.

I ett fredligt och medicinskt avancerat land som Sverige räcker normalt det donerade blodet för att täcka behovet; men brist kan uppstå när sjukvården blir belastad, vilket kan inträffa lokalt vid en större olycka, eller globalt vid en pandemi.

I Göteborg rapporterade Sahlgrenska universitetssjukhuset dessutom en 20-procentig minskning av bloddonationer under 2020 och på flera håll i landet har läget varit kritiskt.

Hallänningarna har däremot generellt hållit blodlagren välfyllda, och regionen har vid tillfällen skickat blod till just Göteborg.

ANNONS

Läget för flera av blodgrupperna i blodlagret är även just nu tillfredsställande men för några, B+ och AB+ är läget nära akut.

Hur viktigt blod är har vi anat redan innan den moderna vetenskapen kunde bevisa det. Blod har fått symbolisera passion och heta känslor, släktskap och börd och till och med livet självt.

Redan i Tredje Mosebok (17:14) står att "om varje varelses liv gäller att blodet är dess liv". Tyvärr uttolkas detta av vissa religiösa grupper som ett argument mot just blodtransfusioner, hur livgivande de än må vara.

Så tack alla blodgivare! Ert bidrag räddar dagligen just liv.

ANNONS