Lukasjenkos gränslöshet

Det blev ingen trumpetfanfar – som flygbolaget använder för att berömma sig själv om hållen tidtabell – när Ryanairplanet slutligen landade i Vilnius på söndagskvällen. Längs vägen från Aten tvingades passagerarplanet till ett uppehåll i Belarus, efter att diktatorn Aleksandr Lukasjenko skickat upp två stridsflygplan för att följa det till flygplatsen i huvudstaden Minsk.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Efter flera timmar i Minsk tilläts planet fortsätta vidare. I den kommentar som ligger uppe på Ryanairs pressavdelnings officiella twitterkonto förklaras händelsen med att planet fått varningar om ett säkerhetshot ombord, och landat planet i Minsk för att där genomsökas av lokala auktoriteter innan de kunde flyga vidare. Flygbolaget avslutar med att be om ursäkt till passagerarna för förseningen, som enligt dem själva var utanför Ryanairs kontroll.

Vad som inte nämns är att alla passagerare inte var med när planet landade på slutdestinationen. Den oppositionskritiska journalisten Roman Protasevitj blev gripen på flygplatsen i Minsk, och enligt uppgifter ska även hans flickvän Sofia Sapega ha gripits. Det finns dessutom misstankar om att ett antal agenter från den belarusiska säkerhetstjänsten KGB ska ha befunnit sig på planet, enligt Ryanairs vd Michael O'Leary (SVT 24/5).

ANNONS

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) kallade händelsen för "djupt oroväckande och upprörande" och krävde att Belarus omedelbart släpper Roman Protasevitj (SvD 24/5). Irlands utrikesminister Simon Coveney skrädde inte heller orden när han kallade händelsen för "ett statligt sponsrat piratdåd" (TT 24/5).

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har också fördömt belarusiska regimens agerande, och händelsen ledde till att måndagskvällens möte mellan EU:s stats- och regeringschefer fattade beslut om att belarusiska flygbolag inte ska släppas in i EU. Dessutom fick ministerrådet order om att ta fram riktade ekonomiska sanktioner, och föreslå individer som borde drabbas av personliga sanktioner (SvD 24/5).

Och sanktioner är onekligen ett lämpligt svar på Lukasjenkos aggressioner. Fjolårets omfattande demonstrationer mot regimen har besvarats med oerhörda repressioner. Oppositionella i landet sitter fängslade, vissa har till och med dödats. Nu visar regimen att de är beredda att i princip kapa europeiska flygplan för att även tysta kritiker som befinner sig i exil.

Dödsstraff kan vara det som nu väntar för Roman Protasevitj. Kampen för demokrati pågår med livet som insats, och aktivisterna behöver omvärldens stöd. Skarpa fördömanden måste nu följas av skarpa sanktioner. Tydliga gränser måste dras, mot en regim som verkar redo att gå hur långt som helst för att säkra sin egen makt.

ANNONS
ANNONS