Kalla kriget tog slut, men nu syns nya hot i Europa

Det sprids en bred uppfattning om att politiker gynnats personligen av murens fall.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Hösten är otroligt vacker i Berlin. Träden bär fortfarande de guldgula löven och luften är hög och kall. Jag står vid Bernauer Straße och tittar på en del av Berlinmuren som står kvar som ett minnesmärke. I närheten finns Dokumentationszentrum Berliner Mauer där murens historia visas.

I dagarna är det 30 år sedan muren föll och det kalla kriget tog slut. Sovjetunionen upplöstes och länderna i Central- och Östeuropa stöptes om. Förhoppningarna och optimismen var höga. EU skulle ena kontinenten.

Idag är optimismen ersatt av pessimism och EU-projektet är utsatt för hård press. Det handlar inte bara Brexit, utan även demokratins överlevnad i delar av Central- och Östeuropa ifrågasätts. I Ungern och Polen utmanas öppet de liberala värden som unionen står för. Framväxande högerpopulism, ett starkare EU-motstånd och angrepp på såväl pressfrihet som den akademiska friheten för att nämna några exempel.

ANNONS

Fejknyheter och politisk manipulation på nätet är ytterligare ett hot. Modern informationsteknologi och sociala medier har gett auktoritära regimer nya möjligheter att blanda sig andra länders angelägenheter. Ryssland, Kina och andra stater kan så att säga ”delta” i de europeiska valen. Men det kanske inte är enbart de auktoritära ledarna eller högerpopulistiska krafterna som vi ska oroa oss för, utan den verklighetsbild de förmedlar, där skillnaden mellan fakta och fiktion inte betyder någonting längre. Det är detta som vi måste motverka.

Trots hoten är en majoritet av människorna i det tidigare kommunistiska blocket som ångrar att muren föll och de monumentala politiska, sociala och ekonomiska förändringar som skett sedan dess. Samtidigt är få nöjda med hur saker är nu och många oroar sig för framtiden.

En undersökning från Pew Research Center visar att 85 procent av befolkningen i Polen, forna Östtyskland och Tjeckien är nöjda med utvecklingen efter murens fall. Samtidigt var det färre 55 procent av bulgarerna, ukrainarna och ryssarna som tyckte att det blivit bättre.

På frågan om hur de tyckte att deras länder hade utvecklats sedan 1989 var 65 procent av alla tillfrågade positiva till hur utbildningssystemet förändrats, och 61 procent ansåg att levnadsstandarden blivit bättre. De var mindre nöjda med lag och ordning och sjukvården. Hela 53 procent ansåg att sjukvården hade blivit sämre under den postkommunistiska eran.

ANNONS

Men i alla länder som tidigare tillhörde det kommunistiska blocket var människor ”mestadels pessimistiska till hur det politiska systemet fungerar och hur ekonomin utvecklas”, enligt undersökningens författare.

Undersökningen visar också att det finns en bred uppfattning om att politiker gynnats personligen av murens fall och att ”vanliga människor” till stor del inte hade gjort det.

Vi har mycket att jobba med framgent för att få EU att utvecklas i rätt riktning. Det är vårt viktigaste fredsprojekt och vi måste ha ett starkt och handlingskraftigt EU även i framtiden. När jag står här intill resterna av muren blir detta smärtsamt tydligt.

ANNONS