Helena Storckenfeldt: Domedagskänsla i USA

Jag känner kvinnor som är livrädda för att inte få möjlighet att prioritera sin hälsa

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

I tisdags var det val i USA, landet som kallats frihetens land. Mellanårsvalet innebär val till representanthuset, senaten, guvernörsposter och flera lokala val, som exempelvis skolstyrelser. I skrivande stund räknas fortfarande rösterna. Om makten i senaten kommer falla till demokraterna eller republikanerna är ännu oklart. Jag är amerikansk medborgare från Michigan och det här valet lade jag min viktigaste röst någonsin. På valsedeln i Michigan fanns nämligen en folkomröstning kring aborträtten. Det kändes surrealistiskt att år 2022 rösta om kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar.

En domedagskänsla har fallit över USA. Sedan valet 2016 har polariseringen ökat och trängt sig in djupare än någonsin tidigare. Många vittnar om hur deras familjer har splittrats och att de med progressiva åsikter tystats. Det finns en rädsla att förlora vänner, kusiner, föräldrar, mor- och farföräldrar om man skulle uttrycka sin åsikt allt för högt. De har därför valt att förbli tysta. Domedagskänslan har bara blivit tyngre sedan den nationella aborträtten revs upp. I Michigan innebar det att ett nästan hundra år gammalt abortförbud riskerade träda i kraft. Detta har lett till en enorm rädsla hos många kvinnor. En rädsla som i sin tur lett till att män valt att sterilisera sig av respekt för sina flickvänner, sambor eller fruar. Jag vet hur det låter. Något drastiskt, eller hur? Men så är det. Jag personligen har både vänner som drabbats av komplikationer under graviditeten och vänner som vet att de inte vill ha barn. Jag känner kvinnor som utsatts för sexuellt våld och även incest. Dessa människor har varit livrädda för att de inte skulle ha möjlighet att prioritera sin hälsa, sitt liv, sin integritet enligt lag i Michigan. Det är inte svårt att förstå rädslan, men jag får en overklighetskänsla när gamla klasskompisar beskriver situationen.

ANNONS

I onsdags blev dock Michigan första delstaten att grundlagsskydda aborträtten sedan Roe v. Wade föll och den nationella aborträtten revs upp. Lättnaden som upplevs av många kvinnor går nästan att ta på. Mer än 95% av rösterna är räknade och det går att fastställa med 56,7% ”ja-röster” att aborträtten upprätthålls och skrivs in i Michigans grundlag. Men det är många miljoner fler kvinnor i USA som inte känner samma lättnad. I Kentucky hölls en liknande folkomröstning där 52,4% röstade nej. Närmsta delstat där abort är lagligt är Illinois och det är dit kvinnor kommer behöva åka för att få den vård de behöver. Det blir då en fråga om resurser. Den som har råd och möjlighet att resa flera timmar är den som kommer ha rätt till vård. Det är inte rimligt.

I Michigan blev det lagligt, men endast med 56,7%. Det är inga stora marginaler vi pratar om och kampen om aborträtten kan inte anses vara över. Det kommer att ifrågasättas i rätten och kvinnor på väg till abortkliniker kommer fortsatt att utsättas för hot och trakasserier. Även om folkomröstningen blev en seger har domedagskänslan hos många amerikaner all anledning att bestå.

ANNONS