Ulf Niklasson chefredaktör på Hallands Nyheter
Ulf Niklasson chefredaktör på Hallands Nyheter Bild: Annika Karlbom

Därför visar vi de hemska bilderna från Ukraina

Kriget i Ukraina är brutalt på många sätt. Varje dag matas vi med bilder och konstaterar vilket enormt mänskligt lidande detta innebär. Krig förändrar också spelplanen för journalistiken – i synnerhet bildjournalistiken.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

”En bild säger mer än tusen ord”. Så kan det vara beroende på tillfälle. I krig är många bilder både fasansfulla och vidriga, men de ger också en verklighetsskildring av hur det faktiskt är. I krig handlar det om bombade hus och förstörda städer – men också om människor. Människor som tvingas fly landet, människor som skadas och inte minst människor som dör.

Det här är en verklighet som nu utspelar sig i Ukraina och vår uppgift är att beskriva detta på ett trovärdigt sätt.

Hur hemskt det än är.

Jag har full förståelse för att ni läsare kan tycka att bilder är för otäcka, att det är fel av oss att visa döda kroppar och att det är fel att visa desperationen i blicken hos kvinnor och barn som flyr. Jag är också övertygad om att det finns en stor förståelse för att vi gör precis det.

ANNONS

I ett normalläge hade många medier, inklusive Hallands Nyheter, inte visat bilder som vi nu gör. Vi hade varit betydligt mer restriktiva, i synnerhet kring bilder på skadade eller döda barn.

Men krig är inget normalläge och då förändras också journalistiken.

I våra pressetiska regler står det bland annat:

”Överväg noga publicitet som kan kränka enskildas privatliv. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga."

Att visa bilder på skadade, att visa bilder på döda och bilder på desperata familjer som flyr för sina liv, det är överväganden vi gör för att förmedla en sådan korrekt bild av verkligheten. Det finns dock inga givna svar. Ett plus ett blir inte alltid två. Många bilder från kriget är hemska, men det ger också en bild av en verklighet och förhoppningsvis en större förståelse för vad som pågår.

Att inte publicera är många gånger ett sämre alternativ, anser jag. Att berätta i text och bild vad som händer är vår uppgift, hur brutal verkligheten än är. Sedan finns det såklart en gräns när även bilder blir för hemska att publicera. Men det handlar också om att inte visa bilder som inte är nödvändiga. Var den gränsen går är upp till varje ansvarig utgivare och det görs olika bedömningar från fall till fall.

ANNONS

Ett annat problem från kriget i Ukraina är källkritik - vem ligger bakom bilder och annan information. Det pratas mycket om ett så kallat informationskrig, ett propagandakrig där båda parter har stort intresse av att kontrollera och styra informationen för egna syften. Inte minst sociala medier svämmar över av information, där personerna bakom inläggen inte sällan har ett syfte. För oss journalister är källan avgörande för hur vi på ett trovärdigt sätt kan berätta vad som faktiskt sker. Få internationella journalister är kvar i Ukraina på grund av att det helt enkelt är för farligt, vilket bland annat innebär stora svårigheter med att säkerställa att information faktiskt stämmer.

Det är vår uppgift att berätta på ett trovärdigt sätt och ibland blir resultatet väldigt grymma bilder.

Fast det är relevanta bilder från en verklighet.

Det går inte att bortse ifrån.

ANNONS