Inom kort kommer årets fiskguide från WWF, Världsnaturfonden, som är en vägledning till oss konsumenter att äta hållbart. In i det sista inväntas slutliga resultat från deras utvärderare som ska ligga till grund för det nya beslutet. WWF:s fiskeriexpert Inger Näslund svarar inte på om det röda ljuset kan hävas:
–I så fall skulle något mycket överraskande komma den här veckan, men det tror jag inte.
I februari 2014 fick nordhavsräkan från närliggande vatten rött ljus, vilket betyder att vi ska låta bli den. Inget pekar mot att den får grönt ljus i år som är det bästa valet, enligt WWF. Förra året var nordhavsräkan från Barents hav den enda med gult ljus, som vi ska vara försiktiga med. Inom branschen finns ändå förhoppningar om att WWF mildrar sitt konsumentråd till gult ljus.
–Räkfisket måste bli effektivt kontrollerat, säger Inger Näslund.
Sveriges räkfiskeflotta är enligt bedömare för många för räkkvotens storlek. För att få lönsamhet kastas de mindre räkorna i havet, så kallad ”high grading” av fångsten. Internationella havsforskningsrådet, ICES, uppskattar att 683 ton kastades år 2012, medan man landade 1521 ton till försäljning. Det vill säga, mer än en tredjedel av det som hamnade i trålen slängdes dött tillbaka i havet. 2013 slutade det på nästan en femtedel av fångsten. Statistiken för 2014 är inte färdig förrän i september.
–Det är slöseri med resurser, säger Inger Näslund.
Läs också: Ovisshet och oenighet ger svåra köpbeslut
Läs också: Räkfiskebranschen rasar mot rödljuset
Det var WWF som slutligen satte ner foten inför förra årets beslut. Och enligt henne har det inte hänt mycket sedan dess.
Trots att det kom ett utkastförbud av räkor redan 2009, och dumpningen för att maxa vinsten gick ner tillfälligt, är nu siffran tillbaka på samma nivå som före förbudet. Svenska myndigher har efter att förbudet införts bara tagit en fiskebåt för misstänkt utkast av småräka. Åtalsanmälan mot den fiskaren lämnades in i november förra året.
–Jag förstår inte att man inte följer upp förbudet bättre. Om ett land eller en grupp väljer att inte följa regelverket av ekonomiska skäl så måste myndigheterna gå in, säger Inger Näslund på WWF.
Hennes lösning är kontroll tillsammans med Danmark och Norge. Precis som fiskekvoterna sätts efter internationella förhandlingar, borde även övervakningen vara ett samarbete, anser hon.
–Lovvärt, och ett bra förslag. Inom EU finns redan viss gemensam kontroll och det kan bli mer framöver inom ramen för den regionala samverkan inom den nya fiskeripolitiken, säger Ingemar Berglund, chef för avdelningen för fiskförvaltning på Havs- och vattenmyndigheten som även föreslagit kamerövervakning ombord.
För 2015 har fiskekvoterna för räkor höjts rejält i Skagerrak, Norska rännan samt Kattegatt (där det räktrålas minst). Besluten baseras på ICES bedömning av ett växande bestånd.
Mats Ulmestrand är ansvarig för att uppskatta räkbeståndet i Sverige. Han är fiskeribiolog på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, samt arbetar på havsfiskelaboratoriet i Lysekil och ingår i ICES.
Nivån är låg, men bättre än tidigare, enligt honom, och det finns en god nyrekrytering av ettåriga småräkor.
–Det är på väg upp och jag ser inget skäl att sätta rött ljus på räkan. Jag uttalar mig bara om beståndet och lägger ingen vikt vid vem som fångat räkorna eller på vilket sätt, säger han.
För 2015 är rådet från ICES att de svenska fiskarna inte får fånga mer än 10900 ton räkor i de tre kustnära vatten som nämns ovan.
–Och då ska de givetvis ätas upp, säger Ulmestrand.
Räkan räknas som vuxen som treåring och det är den vi skalar själva hemma. Råräkan går till industrin. Lusen vill ingen ha.
Lus eller gny : ettårig räka.
Råräka : tvåårig räka som förs i land rå.
Kokräka : treårig räka kokas ombord.
Fisket övervakas av Havs- och vattenmyndigheten (landningskontroll) och Kustbevakningen (kontroll till sjöss).
Internationella havsforskningsrådet, ICES, är ett EU-organ med havs- och fiskforskare från medlemsstaterna. Rådet vägleder nationerna som bestämmer storleken på fiskekvoterna.
Danska fiskare landar nästan allt de trålar, enligt bedömningen ICES. Den råräka som misstänks slängs från svenska båtar tar danskarna upp och säljer för att slutligen hamna på restaurangernas räkmackor.
