Välfärd. På 1970- och 80-talen gick diskussionens vågor höga om löntagarfonder i Sverige. Löntagarfonderna skulle ta över ägandet av svenska företag eller för att använda LO-ekonomen Rudolf Meidners ord ”Vi vill beröva kapitalägarna deras makt, som de utövar just i kraft av sitt ägande”. Förslaget till Löntagarfonder arbetades fram av LO och Socialdemokraterna och fick stöd av Kommunisterna.
Förslaget innebar att hela det svenska näringslivet skulle socialiseras, och att Facken skulle tillsätta styrelser i företagen. Men det var inte alla Socialdemokrater som trodde på idén. Mest känd är dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldts lilla dikt. ”Löntagarfonder är ett jävla skit/men nu har vi baxat dem ända hit”, som han skrev under en riksdagsdebatt om fonderna.
Löntagarfonderna infördes i modifierade former för att så småningom avvecklas.
I dag 2017 har socialiseringssträvanden fått en annan inriktning. Nu vill Socialdemokraterna ivrigt påhejade av Vänsterpartiet (fd Kommunisterna) begränsa företagens vinster för att därmed strypa den fria företagsamheten. I första skedet vänder man sig mot företag inom vård, skola och omsorg, som har intäkter av skattemedel.
Är nästa steg att begränsa vinsterna för de företag, som bygger offentliga byggnader och vägar eller de som levererar mat, böcker, datorer, bilar, mm till verksamheterna? Med detta tillvägagångssätt kommer många företag att vara tvungna att lägga ner verksamheten. Valfriheten kommer att minska, möjligheten att välja skola för barnen, välja vårdcentral och äldreomsorg kommer att försvinna.
När man begränsar den fria företagsamheten som regeringen och Vänsterpartiet planerar uppstår frågan: Har den offentliga verksamheten möjlighet att ta hand de patienter, vårdtagare och elever, som i dag har valt andra utförare. I Halland handlar det om 370 659 läkarbesök, 406 402 besök hos andra personalkategorier, 448 platser i äldreboenden, 870 platser i hemtjänsten, 318 mottagare av personlig assistans, 2865 platser i förskolan, 3 113 platser i grundskolan och 1 779 platser i gymnasieskolan. (enligt utredning av Almega)
Från tillskyndarna av vinstbegränsning förekommer många underliga argument t ex vinstjakt i välfärden, vinst är att betrakta som stöld och att skolbarnen är till salu på börsen. Istället för att angripa eventuella vinster i den privata verksamheten borde man ägna mera kraft åt den offentliga verksamhetens underskott. Där finns mycket skattepengar att spara.
Av flera oberoende undersökningar framgår att privata företag inom vård, skola och omsorg i flertalet fall tillhandahåller bättre kvalitet än offentlig verksamhet. Därför är det viktigaste i denna debatt inte röd ideologi utan kvaliteten på verksamheten och möjlighet för alla att kunna välja den utförare man önskar. Då är det kvaliteten som styr inte driftsformen. Öka kvalitetskraven inom vård, skola och omsorg och ställ samma krav på både privata och offentliga verksamheter.
Patienter, elever och brukare har rätt att kräva samma goda kvalitet oavsett vem som utför verksamheten.
Christer Bergendahl (M)