DEBATT. Konsten väcker känslor och tankar i oss. Den utmanar oss och ställer frågor om och kan ge nya ingångar till vår samtid. Konsten har förutsättningar att slå broar mellan tid och rum, den kan föra oss lite närmare varandra.
Kanske är det därför vår grundlag slår fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Kanske är det därför riksdagen vill att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Professor Pier Luigi Sacco, en av världens mest efterfrågade experter på kultur och ekonomi, menar att kulturen är på väg att bli en systemöverskridande råvara i allt ekonomiskt värdeskapande och en av de viktigaste faktorerna för att skapa nya jobb. Ska Halland lyckas stärka sin profil som en intressant och växande konstregion och ta vara på det som konsten ger samhället behövs en stark kulturplan för åren 2017-2020 som skapar goda förutsättningar för att producera och ta del av samtida bild- och formkonst.
I vår senaste inkomstundersökning svarar sju av tio bild- och formkonstnärer i Halland att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett stort slöseri med regionens konstnärliga kompetens. Ett skäl till detta kan vara att 74 procent av konstnärerna i Halland inte fått ersättning enligt MU-avtalet, det branschavtal som finns för konstnärer vid utställningar. Därför är det glädjande att vår enkät, som Hallands utställningsarrangörer svarat på inför vårt remissvar, visar på en försiktig trend med ökande ersättningar till konstnärerna och framförallt – en ökad medvetenhet om att det är problematiskt att konstnärerna nästan aldrig får betalt för sin arbetstid när de ställer ut.
Detta visar att kulturplanens strategier om att medverka till förnyelse, spets och kvalitet i kulturlivet och underlätta för kulturskapare att bo och verka i Halland, är nödvändiga och bra. Utmaningarna som behöver lösas i planen är att det saknas konkreta insatser för att strategierna ska förverkligas. Därför är det positivt att Region Halland börjat tala om behovet av en konstpolicy. Vi föreslår att regionen skriver in i kulturplanen att det ska tas fram en policy och en konkret handlingsplan för bild- och formkonsten som kan svara upp mot strategierna.
Det är mycket bra att enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer ska tillämpas, alltså att en procent av byggprojekt investeras i offentlig konst. Kultursamverkansmodellen syftar ju till ökad samverkan och i linje med det borde Region Halland införa en stödfunktion för att i samverkan med kommunerna utveckla metoder och riktlinjer för att samtliga kommuner i regionen ska ha möjlighet att tillämpa enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning. På så sätt kan Region Halland bidra till att skapa en varaktig struktur för en konstnärlig samhällsutveckling med fler levande och intressanta livsmiljöer.
I vårt remissvar till kulturplanen föreslår vi ytterligare 38 konkreta förslag för konsten, för delaktighet och utveckling av en framtida konstpolitik. Skrivs de in i kulturplanen och genomförs, kommer Halland att bli en ännu mer medveten och tongivande konst- och kulturregion.
Agneta Göthesson
talesperson för KRO i Halland
Åsa Berndtsson
talesperson för KIF i Halland
Eva Månsson
verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF)