Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

En sjuk match med två friska lag

KRÖNIKA: Det här derbyt blev ju en helt sjuk historia

Jag var beredd att sätta punkt för matchen redan i den 28:e minuten när Kalle "Kungen" Söderström sett till att Thomas Boakye fick en jättechans.
Bois ledde med 2–0. Men Boyake sköt på Gabriel Altemark-Vanneryr och nu sitter jag här en dryg timma efteråt och undrar vad sjutton det var som hände.
Det var en sjuk match med två friska lag. En match som publiken och jag själv älskade från matchminut ett. Men publiken hade olika delar av sin kärlek till de 94 minuterna.
Jag njöt hela tiden och hade nog ändå känt att båda lägren varit värda att njuta av ett 3–3-resultat.

Först var det Kalle Söderströms match. Bois kantspringare gjorde 1-0 efter Mahmut Özens hjärnsläpp. Och sedan var det bara han på plan i första halvlek. Han sprang som vanligt mil, men visade också teknik och styrka. En fem plus-första halvlek.
Men plötsligt utkristalliserade sig en annan hjälte, Tobias Englund i Falkenbergs FF. Han halkade in på ett bananskal när matchen lägligaste skada inträffade. Özens baksida gick sönder.
Och här snackar vi också om fart och fläkt. Englunds ben är som trumpinnar på det gröna gräset. Hans reducering, som gav Falkenberg det hoppet man behövde, var ren tur.
Men sedan kamikaze-nicken i andra som betydde 2–2. Det var ett klassmål och bara så snyggt. Englunds trea var behärskad genialitet. Och plötsligt satt jag och tänkte på "Undret i Varberg", tennis-klassikern där Sverige vände Europafinalen i Davids Cup mot Jugoslavien 1946.
Men det skulle komma mera och vi som satt och tittade trodde inte det var sant.
Och när matchen var slut såg vi en vinnare, som var en riktig vinnare och en förlorare som var en riktig förlorare. 

Det måste ha varit hemskt för Varbergs Bois att inte ens komma ifrån matchen med en poäng. Anfallsspelet överglänste Falkenbergs under 80 minuter. Man hade flera chanser att avgöra definitivt. Laget spelade bra över hela plan. Utom på ett enda ställe, mitt i banan på egen planhalva, på mittfältet och i försvaret. Där kom dolkstöten som Falkenberg satte in genom Erik Pärsson och Christoffer Carlsson.
För Falkenbergs del får de faktiskt vara glada att det blev vinst. Laget skapade ytterst få målchanser förutom målet. Men nu är laget på allvar inne i serien med fyra vinster på fem matcher. Och ekot från kraven på tränaren Hasse Eklunds avgång har klingat ut. Jag själv tror aldrig på att sparka tränare och Eklund sitter nu säkrare än på mycket länge.
För egen del kvalar nog det här derbyt in som etta. Otto Martlers mål på Vallen förra gången och 4–0-seger till FFF ramlar ner som tvåa.
Och i den gula glädjen kan jag inte låta bli att tycka synd om Varberg och speciellt Kalle Söderström.

MEST LÄST