Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Låt er inte luras av framgångarna

Det är lätt att dras med på en framgångsvåg. Men än så länge måste HK Varberg lära sig att hålla balansen så man inte störtar ner i Apelvikens kalla vatten. Identiteten riskerar att försvinna fortare än man tänkt sig.

Såklart är HK Varberg en framgångssaga när man mäter i halländska mått. Det som oroar mig är att det är en svår balansgång mellan identifikation och sportsliga framgångar.

Varbergarna vill kunna säga att det är deras lag som de ser på, betalar för, sponsrar, arbetar ideellt för och skriker sig hesa för. Med spelare som helst är uppvuxna i stan eller i alla fall har en och annan släkting här. Det har man idag. Men jag bävar den dagen exempelvis Calle Aronius, Daniel Lindgren, Tobias Bengtsson och Jonathan Lindberg slutar.

Och det kommer att ske ganska snart tror jag. Då är det inte många a-lagsmatcher gjorda för hemmakillarna bakom.

Jag såg det hända i Falkenbergs VBK. Ett gäng hemmaspelare såg till att det till och med blev flera SM-guld. Sedan slutade de en efter en och trots fortsatta framgångar har intresset för att se på a-laget minskat. Det är också tuffare ekonomiskt.

Sporterna är inte jämförbara, såklart. Det nationella intresset för handboll är

mycket större än för volleyboll. Antal medlemmar ungefär tio gånger fler.

Men en varbergare eller falkenbergare i laget är fler än två amerikaner.

Och jag nämner bara Varbergs Bois FC med dess namn. Ni fattar själva!

Se derbyt här

Det jag också sett är hur framgångsrika klubbar hela tiden måste arbeta för att vara fortsatt framgångsrikt; på plan, i den egna verksamheten och gentemot publik och sponsorer.

De måste ha folk som orkar jobba, främst ideellt. Och det går ofta bra inledningsvis. Det blir svårare med tiden. Klubben måste ligga några år fram i tiden i planeringen. Det hoppas jag verkligen HK Varberg gör.

Och så var det det här med pengarna!

Jag blir lite orolig när förra årsmötet, i juni 2018, innebar att succésäsongen slutade med ett ekonomiskt underskott på nästan 200 000 kronor. Det innehöll ändå kvaläventyret mot Karlskrona med kraftigt ökat publiksnitt. Och jag blir än mer orolig eftersom jag veta att striden om sponsorpengarna i Varberg är tuff. Även om föreningarna säger sig samarbeta så är marknaden liten.

Den ekonomiska stöttningen genom exempelvis HK Varberg Friends måste vara uthållig. Martin Bystedts intåg är den senaste satsningen. Och den gruppen skulle agera när det behövdes och HKV-ledningen tyckte att det behövdes en ersättare till Jonathan Tygesen och då blev det så. Det tyder på att det finns muskler bakom.

Men...

...föreningen har som mål att gå upp i Handbollsligan och det kostar ännu mer vill jag lova. Fråga bara HK Drott!

Läs mer: En förskjutning av makt som inte fanns på kartan

Visst fasiken är det roligt att klubben nått så stora framgångar. Att läsa vårt reportage om hur utvecklingen varit för spelare och ledare ger mig perspektiv. Inte bara på handbollen, utan på flera andra sporters utveckling i Varberg och Falkenberg.

Det är länge sedan spelarna i många lag bredde sina mackor själva.

Jag har jobbat på Hallands Nyheter i 25 år. Den första tiden åkte vi till Hylte för att se volleyboll, till Kungsbacka för att se ishockey och till Halmstad för att se handboll och fotboll. Och innebandyn fanns knappt på kartan.

Annat är det nu och HK Varberg är den senaste flugan i vårt område.

Vi får hoppas de får surra väldigt länge till.