Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/6

Barnboken - ett helt nytt kapitel i Olivias liv

EM-slutspel där fjolårets förlorade startplats i landslaget ska tas tillbaka, ett kontrakt med Eskilstuna United som löper ut, proffstankarna utomlands... Många tankar rör sig i Olivias Schoughs huvud för närvarande. Men just nu ser hon mest fram emot att bli – barnbok!

FOTBOLL: DAMALLSVENSKAN
– Jo, faktiskt. Det ska bli hur kul som helst, skrattar hon.
Det faller snö över Eskilstuna när vi träffas efter träningen där passet på Tunavallens konstgräs hade bytts ut mot ett pass i gymmet.
Olivia plockar fram mobilen och visar utdrag från boken, ”Vilket skott, Olivia!” som ska vara ute innan EM-slutspelet.
Det är den tidigare Aftonbladet-journalisten Jennifer Wegerup, tillika uppvuxen i Falkenberg, som har skrivit boken illustrerad av Maria Källström och baserad på Olivias start i karriären som sexåring.
– Så det blir mycket Torups BK, min första klubb, i den första boken, där allt börjar med en krossad fönsterruta hemma i Drängsered för jag och mina systrar brukade stå och skjuta bollar mot huset, berättar Olivia.
– Där är jag! säger hon och pekar på en tecknad lagbild med en blond liten tjej i den nedre raden.
Wegerup har tidigare skrivit motsvarande böcker om bland annat Charlotte Rohlin som i första hand vänder sig till ungdomar mellan åtta och tolv år – utgivna av det lilla bokförlaget Olika förlag.
– Jag blev väldigt smickrad och glad för allt är ju baserat på mina upplevelser och berättelser där jag har fått vara med och påverka. Dessutom är det ett förlag som står för mångfald, allas lika värde och jämställdhet vilket är viktigt.
Uppföljaren, ännu utan namn, är också redan påbörjad.
– Då blir det mer från åren i Ulla­red och Falkenbergs FF och sedan ska den följa med upp till lands­laget, Så det blir nog minst tre böcker.

Håller föredrag för ungdomar

Den 26-åriga Drängseredstjejen har alltid varit öppen och ödmjuk och delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser, alltifrån de roliga som OS-silvret och framgångarna på fotbollsplanen till motgångarna i proffskarriären, panikångesten och de mörka delarna som hennes mamma Carins alltför tidiga bortgång i cancer.
– Jag är väl en sådan person, som vill berätta för personer i samma situation, säger Olivia som också åker runt och håller föredrag för olika grupper och ungdomar.
– Jag gillar ju att uppträda så programledare – det skulle jag nog vilja prova på någon gång.
Eller expertkommentator?
– Varför inte? Annars gillar jag marknadsföring och reklam. Men huvudtränare tror jag inte att jag skulle vilja bli. I så fall specialtränare för anfallsdelen exempelvis.
Fotboll, systrarna Lydia och Lovisa lirar i Elitettanlaget Böljan, och underhållning är de gemensamma nämnarna i familjen Schough.
– Ja, jo... Sjunga vågar jag nog påstå att jag kan och så spelar jag lite gitarr. Men jag har aldrig uppträtt solo utan bara ihop med mina systrar i samband olika (välgörenhets)tillställningar.
Men till efter-karriären är det långt ännu för Olivia som har många år kvar som aktiv.
Nu ligger fokus på 2017 där hon i år har som målsättning att återta den startplats i landslaget som hon tappade i fjol efter att ha skjutit Sverige till OS.
– Jag höll inte på att få komma med till OS på grund av min knäskada. Utan sjukgymnasterna hade jag heller inte gjort det för Pia (förbundskapten Sundhage) ställde som krav att jag måste kunna spela mot Japan innan avresan för att få hänga med och det kunde jag.
Det blev också två matcher från start i OS, bland annat finalen, men helt återställd var Olivia inte förrän framåt hösten.
Och den här säsongen fick hon starta två matcher i Algarve Cup.
– En som forward och en på kanten, inflikar hon.
Vad föredrar du?
– Jag har svårt att bestämma mig. Jag trivs på båda positionerna, men har vi mycket boll håller jag nog hellre till på kanten.
Samtidigt löper kontraktet i år ut med Eskilstuna som har inlett med en seger och en oavgjord och efter andraplatsen 2015 och tredjeplatsen i fjol nu åter siktar högt.
Kan du tänka dig en ny runda utomlands?
– Det kan jag för jag känner mig mer redo för ett utlandsäventyr den här gången. När jag åkte till Bayern München visste jag inte hur bra jag var. Nu vet jag det och är mer trygg, både på och utanför planen.
Skador och sjukdomar gjorde att hon aldrig fick chansen att bevisa sin kapacitet i den tyska storklubben och i stället skulle ”räddningen” bli ryska Rossijanka.
– Jo, faktiskt. Jag hade knappt spelat på ett halvår, men där fick jag chansen att spela tio matcher på kort tid och bygga upp kroppen igen.
– Visst var det ensamt, men det var bara att bita ihop eftersom bara var en kompis som pratade engelska. Och så tolken då som brukade springa med mig på träningen.
Men det var med flytten hem till Sverige och Eskilstuna 2015 som det stora genombrottet kom med sex mål och sju assist och en sensationell andraplats för nykomlingen.
– Jag är tacksam att de ville ha mig för det var inte många som trodde på mig då. För jag stortrivs verkligen här och kan lika väl tänka mig att stanna.

Vill bilda familj och ha barn så småningom

Olivia bor mellan Centralstationen och Tunavallen. Det är bara avståndet hem till västkusten och familjen som stör, även om hon nu ska bli sponsrad med en bil.
– Jag träffar dem alldeles för sällan så det är bra med bortamatcherna i Skåne för då kan jag åka hem när vi är lediga dagen efter, anser Olivia, moster till storasyster Matildas två barn, men själv singel.
– Fast visst vill jag bilda familj och ha barn så småningom. Det är ju det som är meningen med livet.
Men nu är det fotbollen som gäller med VM-kval i höst, ”trodde vi skulle slippa Danmark när vi blev toppseedat” och dessförinnan EM-slutspelet i Holland i sommar.
– Får vi bara i gång anfallsspelet så kan vi faktiskt gå hela vägen.