Arbete att överblicka. Det är ett stort arbete som väntar med sanering av hamnbassängen, men Bengt Hackberg och Anders Hellström menar att man i alla fall har en process som går framåt.
Arbete att överblicka. Det är ett stort arbete som väntar med sanering av hamnbassängen, men Bengt Hackberg och Anders Hellström menar att man i alla fall har en process som går framåt.

Så ska saneringen av hamnbassängen lösas

Vem skall betala saneringen i hamnbassängen av de föroreningar som är så gamla att ingen kan ställas till svars? Svaret kan bli som i Oskarshamn – Naturvårdsverket.

ANNONS
|

Från en studieresa som miljö- och hälsoskyddsnämndens presidium och berörda tjänstemän gjorde till den småländska kuststaden fick man också med sig ett exempel på hur man kan använda de massor som man tar upp ur en förorenad hamnbassäng.

Nämndordföranden Anders Hellström (M) menar att det ha funnits många spekulationer om vilka miljögifter som finns i hamnbassängens bottensediment, och hur mycket det skulle kosta att ta upp dem:

– Men vi vill visa på fakta, och ta reda på vad som är möjligt.

Bengt Hackberg (S), nämndens vice ordförande, tillägger:

– Vi har en process igång, men det är ännu en del frågor som vi söker svar på.

ANNONS

En del svar gav alltså studieresan nyligen. Oskarshamn har förstås en del annorlunda förutsättningar än Falkenberg: hamnen är inte uppbyggd i någon åmynning, samtidigt är den större, med Gotlandsfärjorna som ständigt återkommer och vispar runt sediment från bottnen. Där har processen tagit många år, uppemot 20 år faktiskt, inklusive en del stilleståndsperioder. Där insåg man först att man hade stora problem med koppar, senare kom det också fram att det fanns bland annat dioxin. Det fysiska saneringsarbetet är ännu inte igång där, men planeringen är klar liksom finansieringen.

Kommunen där har samarbetat med länsstyrelsen, och därifrån ha det sedan tagits kontakter med Naturvårdsverket, som sedan en ansvarutredning gjorts går in med de andelar av det ekonomiska ansvaret som ingen kan åläggas att stå för i dag.

En brytpunkt i den vägen är miljöskyddslagen som kom 1969. Det som kan härledas till utsläpp före det året kan man inte utkräva ansvar för. I Oskarshamn gäller det för det kopparverk som fanns där men som stängde tidigare än så - det är ett exempel på var statliga pengar kan gå in och täcka. Men för att gå in med statliga pengar vill verket ha en ansvarutredning, där det delas upp i procent vilka som ses som ansvariga för vad.

ANNONS

Det skall också finnas någon som tar på sig huvudmannaskapet, som har ekonomisk uthållighet att kunna garantera saneringen genomföra, för att sedan fördela kostnaden mellan dem som bedöms som medansvariga - i Oskarshamn blev det kommunen. Men hur man hamnar i de frågorna i Falkenberg vill inte de båda miljöpolitikerna spekulera i - för, som sagt, de vill inte uttala sig utifrån spekulationer utan på konkreta fakta. Sådana skall i första hand tas fram genom sedimentundersökningar som man har ålagt kommun och varv att göra. Det är inte heller uteslutet att det kan behövas ytterligare provtagningar.

Är det inte alternativ att låta det giftiga bottenslammet ligga kvar?

– Nej i nuläget ser vi det inte som ett alternativ, inte i strömmande vatten, svarar Bengt Hackberg.

En orsak till detta är att sediment ständigt lagras, det kommer i genomsnitt runt 10 kubikmeter sediment ned genom Ätran, och det tredubbla från havet. En orsak till det sistnämnda kan vara riktningen på vågbrytararmarna, som man skulle kunna se över. Men i vilket fall så behövs det muddring i hamnen i återkommande intervall.

Men vandringsfisken och laxfisket, hur länge kommer det att störas under en sanering?

– Jag tror inte de kommer att det kommer att störas alls, men det beror förstås på hur mycket resurser vi pumpar in, hur fort vi kommer igenom massorna och får rent vatten bakom, förklarar Anders Hellström.

ANNONS

En viktig fråga är först var de massor som tas upp kan placeras. I Oskarshamn har man gjort så att man har stabiliserat slammet och använt det för att bygga ut hamnen. I Falkenberg har det gjorts något liknande, i mindre skala, när varvet muddrade under en docka: då hårdgjordes slammet och användes till att täcka över den tidigare deponin i Heberg. Men skulle kunna göra något liknande i större skala på nära håll i Falkenberg. Det finns två svårt förorenade områden som är så kallade Mifo 1-områden i Falkenberg: det ena är hamnbassängen, det andra den gamla soptippen i Lövstaviken. För att ytterligare stabilisera den så skulle man kunna gjuta in den i hårdgjorda saneringsmassor, tillsammans med sprängsten.

– Man kan också tänka sig att man gör någon återbetalning av miljöskulder genom till exempel en fredad häckningsplats för fåglar, liknande det man gjorts för småtärnorna vid Lövstaviken, säger Anders Hellström.

Bengt Hackberg konstaterar att frågan om att avvattna massorna, som inte är stort stabilare än filmjölk när de tas upp, är avgörande. För att ta del av kunskap i den vägen planerar man för ännu en studieresa, där Holland är ett tänkt mål:

– Ja, holländarna om några kan det - de har ju byggt hela sitt land på att avvattna massor!

ANNONS

ANNONS