Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

”Bra jobb”. Sedan början av 1990-talet har biologen Roger Huononen ställt upp med båt och sakkunskap vid vatten- och bottenundersökningar.

Prover ska ge besked om gifter i Ätran

Nu tas sanningen upp till ytan: Hur förgiftad är hamnen och Ätrans utlopp?

Den lilla aluminiumbåten har guppat runt i hamnen de senaste dagarna. På femtio olika punkter, både uppströms och nedströms varvet, plockar besättningen upp bottensediment. Med plaströr som är 1,80 meter långa håvar de in de djupgående proven.

– Vi vet ju att det finns höga halter av TBT vid varvet, men vi vet inte den exakta omfattningen och spridningen, säger Tomas Hjorth, biogeokemist på konsultföretaget Niras som på kommunens uppdrag utför provtagningarna.

Frågan är ingalunda ny. Redan tidigare har myndigheterna konstaterat att vissa delar av botten har skyhöga halter tributyltenn (TBT), en mycket giftig organisk förening som ingått i båtars numera förbjudna bottenfärger. TBT ligger kvar som en historisk försyndelse i vattnen kring varv, hamnar och fritidsbåtsbryggor. TBT är giftigt för fiskar, snäckdjur och andra vattenlevande organismer, och kan också ha en inverkan på människans immunförsvar och hormonsystem.

Varvet har pekats ut som orsaken i Falkenbergs hamnutlopp.

– Framförallt är det TBT som vi ska titta på. Men i analyserna kommer vi också att kartlägga andra föroreningar, särskilt tungmetaller, säger Tomas Hjorth.

Där finns naturligtvis fler föroreningskällor som påverkat hamnen med olika sorters utsläpp.

– Här ligger ju en hel stad, här har funnits tegelbruk och läderfabrik. Och vi vet att bottensedimentet är ett historiskt arkiv, konstaterar Tomas Hjorth.

Men knappast ett orört arkiv. Botten virvlas om av Ätrans strömmar och havets vindar. Muddringar har också rört om i grytan. Därför är det inte alldeles lätt att förstå hur föroreningarna har spridit sig, och i vilken mån de hela tiden rörs upp. Den omfattande provtagningen ska ge besked.

– Man ska inte göra något förhastat eller i onödan. Det är inte säkert att man i alla lägen ska plocka upp förorenat bottensediment, säger Tomas Hjorth.

TBT-giftig bottenmassa kan inte bara deponeras på land; det är knappast tillrådligt att låta den ligga och läcka gift.

– Nej, i det läget får man binda gifterna genom att till exempel gjuta in bottensedimentet i cement när det tagits upp på land, säger Lars Johansson, som är ansvarig tjänsteman på kommunen.

Senare i höst ska konsultföretaget Niras återkomma med resultaten från provtagningarna. Analysen kommer att ligga till grund för vilka åtgärder som behöver vidtas.

Och den lilla undersökningsbåten guppade vidare, styrd av biologen Roger Huononen som ställer upp med både båt och sakkunskap.

– Ganska bra jobb det här, sa Roger efter ytterligare en skvalpig tur i hamnen.