Dolly Parton ler brett med illröda läppar. En bit ifrån henne i korgen ligger Elvis Presley tätt tillsammans med en mangafigur. Och minsann, är det inte professor Einstein med håret på ända?
Nathalie Sjögren har skapat sedan hon var barn. När hon flyttade till Henrik på fårgården i Frillesås byttes virkningen mot nåltovning. Men det är inte ull från de egna fåren hon använder, utan köpeull, färgad i allsköns nyanser. Det behövs om dockorna ska bli porträttlika.
–Just nu håller jag på med kronprinsessan Victoria. Hon är lätt för hon har så tydliga drag, säger Nathalie och plockar upp en halvfärdig docka från skrivbordet.
Kroppen ser fortfarande mest ut som en spolformig mask men huvudet är nästan klart. Båda delarna började som varsin äggformad ullboll, som hon fäst mindre ullbollar på för att kunna forma näsa, läppar, kinder och bröst.
Nathalie väljer bland de hullingförsedda nålarna och börjar arbeta med snabba stick upp och ner i kronprinsessans bulliga kind. Hullingarna på nålen får fibrerna i ullen att fastna i varandra och resultatet blir att materialet krymper i det område där Nathalie arbetar. Så formas dockans ansikte bit för bit.
–Folk brukar fråga om det är voodoo jag håller på med, skrattar Nathalie.
Det är det naturligtvis inte men tanken är ändå inte helt omöjlig – Nathalie har en dragning till det mörka, magiska och övernaturliga i tillvaron. Årets nyhet, de tredimensionella tavlorna inspirerade av Rolf Lidbergs trollmålningar, är ett exempel på det. Men också på hennes andra, stora intresse: skrivandet.
”Snön yrde och vinden rev i trädtopparna. En liten röd bil slirade sig fram längs den snötäckta skogsvägen. Mörkret låg som ett tjockt täcke över landskapet och strålkastarna skar genom natten och snöyran. Robert höll hårt i ratten.”
Så inleds novellen ”Den röda stugan”, som Nathalie fått med i den alldeles nysläppta antologin ”Svenska Spöken”.
Hon har även medverkat i två antologier med svenska steampunknoveller men debuten skedde med en vampyrroman, ”I nattens mörker”, 2011.
–Jag är väldigt intresserad av skräck. Det började med Michael Jacksons video ”Thriller” som släpptes när jag var fyra år. Att låta sig bli skrämd och ge sig hän åt det otäcka är roligt när man vet att man egentligen är trygg.
Om Nathalie gillar att se och läsa skräck, så tycker hon ännu bättre om att skriva det.
–Att se hur långt man vågar gå är kittlande. Det är lite som att leka kurragömma.
Så, vad är det otäckaste som finns?
–Monster. Helst sådana som man inte riktigt vet vad det är för något. Monster som man tror ska komma men som man ännu inte riktigt kan se.
Ålder: 35 år.
Familj: Make och två barn.
Bor: I ett hus på landet utanför Frillesås.
Gör: Arbetar som lärare.
