För att få en bild av hur det ser ut i skolan i Varberg träffade HN två lärare. Elin Johansson är förstelärare på Lindbergs skola. Hon undervisar svenska och SO i årskurs sex och sju. I nio år har hon jobbat som lärare.
Magnus Mossberg undervisar i engelska, slöjd och matte på Almers skola. Han är också skyddsombud och har jobbat som lärare i 24 år. För 14 år sedan var han med och startade Almers skola.
Gemensamt för Elin och Magnus är att de båda älskar sina jobb.
– Det är flexibelt och utmanande varje dag. Nästan varje lektion är en utmaning, säger Elin.
Magnus berättar om känslan när han lyckas få eleverna i en grupp att hitta motivationen.
– Det är ett enastående privilegium när man får vara med om att elever strävar och kämpar hårt för att komma vidare, säger han.
Samtidigt ställer yrket höga krav på dem. De ska inte bara uppdatera sina ämneskunskaper. Att sedan lära ut dessa ämneskunskaper till eleverna är en utmaning. Dessutom arbetar alla lärare i Varberg sedan några år tillbaka med formativ bedömning. (Se faktaruta.)
– Läraryrket med dess utmaningar tar mycket tid och jag önskar att jag hade mer tid tillsammans med mina kollegor för att fortsätta utveckla min undervisning, säger Elin.
Även Magnus upplever att tiden inte riktigt räcker till.
– Vi har genomfört ett ambitiöst fortbildningsarbete de senaste åren. Det har varit mattelyft och läslyft bland annat. Vi förväntas ska ha läst saker och ha en åsikt. När man inte alltid har hunnit med har det gett dåligt samvete.
En förändring som har skett på senare tid är att alla elever ska inkluderas i skolan. Det har gjort att barn som tidigare gick i en annan skolform nu går med alla andra elever. Den här förändringen är bra tycker de båda men tar tid. Mycket tid går åt att hitta speciallösningar till dessa elever.
– Förr fanns speciallärare. Då kunde vi andra lärare koncentrera oss mer på undervisningen, säger Magnus.
Elin ser det inte som ett problem.
– Ett inkluderande arbetssätt ingår i arbetet som lärare. Jag ser det som en styrka att ha olikheter i klassrummen.
Något som Magnus också tycker har förändrats på senare år är att kontakten med föräldrar har ökat. Han är mer inne på ett personligt plan med eleverna nu än förr.
Han har hört talas om en skola där de tagit bort mentorskapet från lärarna. Någon annan med socionomutbildning har bara det uppdraget. Det tror Magnus skulle ge mer tid till att planera lektioner och undervisa.
– Många lärare tänker på jobbet hela tiden. Man är uppfylld av elevers små och stora problem.
Ytterligare ett område där förändring sker i ett rasande tempo är inom it-området. Där har Varbergs kommun satsat på att utbilda personalen.
– Vi har vant oss vid surfplattorna. De ger otroliga möjligheter och är bra hjälpmedel. Allt finns samlat. De elever som behöver lyssna för att förstå kan göra det. Vi kan säkert bli ännu bättre på att använda dem, säger Elin.
Visst förekommer det att elever surfar och spelar spel i stället för att lyssna på lektionerna men det är en pedagogisk fråga att hitta rätt förhållningssätt, anser Elin.
Varken Elin eller Magnus har varit med om att de fått påtryckningar från rektorshåll att höja något betyg. Något som Uppdrag granskning tog upp i sitt program förra veckan.
– Om en elev får F eller E är en enormt kritisk betygsgräns. Jag har aldrig hört talas om att en rektor utan att konsultera läraren skulle ha gått in och höjt ett betyg, säger Magnus.
– Det ska inte finnas utrymmer för det i den formativa bedömningen, säger Elin.
Fakta: Formativ bedömning
I utvecklingsarbetet med formativ bedömning arbetar lärarna tillsammans med att utveckla sin undervisning. De arbetar kollegialt, planerar och utvärderar undervisningen gemensamt i mindre grupper. Detta är något som ska leda till att lärarna får bättre redskap för sin undervisning och tillsammans kan öka elevernas lärande.
