Tänk dig en stad utan fåglar. Visst skulle det vara konstigt? En del viftar besvärat och hukar förskräckt i rädsla för en bajsattack från ovan så snart det flaxar ovanför huvudet. Andra matar dem mer än gärna och tycker att ljudet av trutar från takåsarna hör kuststaden till. Men fåglarna har mer att visa upp än glupskhet och skönsång, om man som ornitolog Mikael Nord stannar upp en stund och studerar dem.
Vi tog en stadspromenad med Mikael Nord för att få bättre koll på trutar, duvor, koltrastar, pilfinkar och kajor. Gråsparven och skrattmåsen kände sig uppenbarligen diskriminerade av redaktionens urval och knödde sig därför också in på listan över stadens mest kända näbbar.
Mikael Nord skådar gärna fågel på Getterön men han har nytta av sina fågelkunskaper innanför vallgatorna också.
–Här i Varberg bor vi i ett av Sveriges artrikaste områden. Det är fantastiskt och häftigt. Varberg är Sveriges artrikaste stad, om man räknar in Getterön i staden.
Kaja (Corvus monedula), kråkfågel
Får en kull om året med två till tre ungar. Bygger gärna bon under takåsar och i skorstenar. På vinterhalvåret övervintrar många kajor från Finland och Ryssland i södra Sverige, gärna i parker för där känner de sig skyddade. Kajan är inte speciellt rädd för människan.
–Alla kråkfåglar samlas i flockar och kajor är väldigt sociala inom flocken. Om de kommer in på varandras revir när de häckar kan de börja bråka med varandra. Då kan de skada varandra, säger Mikael Nord.
–De blir lätt tama och hoppar gärna upp på tallrikar och tar mat. Kafé Mignon har satt upp trådar över sin uteservering och det blir ett hinder för fåglarna.
Gråtrut (Larus argentatus), och skrattmås (Larus ridibundus), måsfåglar
Gråtruten är brun som ung. Grå blir den först vid fem års ålder, när den blir könsmogen. Känns igen på sin gula näbb med röd prick. Kan bli upp till 15 –20 år gammal.
–Gråtrutarna är glupska. De sväljer lätt en halv special, eller en ejderunge. De äter allt från småfisk till fågelungar och av kadaver, säger Mikael Nord.
–Många fåglar stannar i boet tills de kan flyga. Men gråtruten hoppar ut nästan på en gång. Det kan bli problem när de springer runt på gatorna. Det händer att folk ringer oss på Naturum och är oroliga men vår rekommendation brukar var att låta dem vara. Föräldrarna ger dem mat tidigt om mornarna och sent på kvällarna.
När vi besöker torget i sällskap med Mikael Nord är flera skrattmåsar där i jakt på mat.
–Jag funderar på vad de gör inne i stan. De borde egentligen vara ute på Getterön och häcka nu. Skrattmåsen bygger bo i våtmarker och borde inte gilla att vara inne i stan. Men det är kanske kaféer och kiosker som lockar dem.
Pilfink (Passer montanus), och gråsparv (Passer domesticus), sparvfinkar
De här stadsborna är lätta att förväxla med varandra. Gråsparven har grå hjässa och bygger gärna sitt bo under takpannor. Pilfinken har brun hjässa och en svart fläck på kinden och håller helst till i fågelholkar.
–Här inne i centrala stan finns det inte så många pilfinkar. Det mesta man ser är gråsparvar. De håller sig mest vid kaféerna. I Sverige är gråsparven så anpassad till människan att man i stort sett bara hittar den inne i byar och städer, säger Mikael Nord.
Koltrast (Turdus merula), trastfågel
Är både en flyttfågel och en fågel som stannar. Har man besök av en koltrast vid fågelbordet på vintern är det en nordlig koltrast som flyttat hit. Koltrasten känner sig skyddad från rävar och rovfåglar i stadsmiljön, där den kan bygga bon i blomkrukor eller cykelkorgar.
–Man hör koltrastens vackra sång tidigt på morgonen och på kvällen. Den sjunger för att hävda sitt revir och för att locka en hona. "Här bestämmer jag!" Eller: "Min hon ligger och ruvar, kom inte hit!".
–När ungarna kläcks slutar han sjunga och då blir paret tyst, för då får hanen fullt upp med att leta mat. När ungarna kan flyga sticker de och då får de klara sig själva. Då är det parning på nytt och hanen sjunger igen. Därför kan man höra koltrasten långt in i juli, berättar Mikael Nord.
Tamduva (Columba livia), duvfågel
Håller sig till en och samma partner hela livet. Bygger bon på alla typer av byggnader, öppet eller i håligheter.
–Den typen av duva som vi oftast ser inne i stan är tamduvan, som stammar från klippduvan. Den häckar vilt vid klippstup. Tamduvan är en riktig stadsbo. De är sociala men på ett för oss lite mer oordnat sätt än till exempel kajorna.
