Berta Gunnarsson föddes 1931 i en torparfamilj på Lindhovs gård.
Berta Gunnarsson föddes 1931 i en torparfamilj på Lindhovs gård. Bild: Matilda Carlström

Torpardottern minns barndomen i Trönninge

Få generationer har varit med om lika stora förändringar under sin livstid som 20- och 30-talisterna. Torpardottern Berta Gunnarsson minns barndomen.

ANNONS

I november skrev VP om bokprojektet ”Innan det är för sent” där Christine Björklund och Jessica Gunnarsson tar tillvara på äldres livsberättelser. Artikeln genererade stor respons och många ville komma i kontakt med författarna. Men vi fick även en del tips om intressanta personer att skriva om själva. En av dem var Berta Gunnarsson, som delat med sig av sin barndoms minnen på Södertulls berättarkvällar. Hon tillhör en av de generationerna som har sett störst förändringar både samhälleligt och tekniskt.

– Jag är ju uppväxt med pjäck (dialektalt ord för en gammaldags form av lie, reds anm.) som vi slog säden med. Men så kom slåttermaskin, bindaren och sen skördetröskan. Det blev ju en jättestor förändring, säger Berta Gunnarsson.

ANNONS

Berta föddes i ambulansen en majdag 1931.

– Mamma var sjuk, hade äggvita, och det var fara för hennes liv. Så jag fick nöddöpas där på BB eftersom de ville döpa mig medan hon levde. Men det gick bra, hon klarade sig, säger hon.

Mjölkade som fyraåring

Uppväxten i Trönninge var fattig, som för så många andra vid den här tiden. Familjen var torpare och bodde på ett torp som hörde till Lindhovs gård.

– Pappa gjorde dagsverken där, och mamma mjölkade. Klockan 5, 11 och 18 skulle det mjölkas, minns hon.

Bertas familj bestod av fyra barn och två vuxna, och en bror som dog två år gammal i lunginflammation innan Berta föddes. Även barnen fick hjälpa till med vissa arbetsuppgifter.

– Jag började hjälpa till att mjölka när jag var fyra år bara. Korna hade vi tjudrade och när de skulle ha vatten fick jag och min syster gå ner till märgelgraven och vattna dom. Men där var ju nertrampat och slätt, så det var inte så farligt att stå där, säger Berta Gunnarsson.

Bara tolv år gammal fick Berta Gunnarsson sin första anställning – på äggcentralen med att kontrollera ägg så att de inte var blodiga, gamla och spruckna.

ANNONS

– Jag jobbade där samtidigt som jag läste för prästen. Om jag inte minns fel så fick jag 20 kronor i veckan. Jag vet att när jag konfirmerades köpte jag en klocka till mig själv för lönen, säger Berta Gunnarsson.

Pemsa pinne

Men utanför arbetet fanns det även tid för lek. Berta Gunnarsson skiner upp när hon berättar om barndomens lek som de kallade för ”pemsa pinne”.

– ”Tippa pinne” kanske man skulle säga i dag. Då gjorde man en liten grop i jorden och la en pinne över. Sedan hade man en längre pinne som man kastade upp den mindre med och så skulle man träffa den och liksom fuppa iväg den då. Den som kunde slå iväg den längst vann, säger Berta.

Någon ström fick familjen inte förrän 1939 och telefon fick de först 1945. Två årtal som naturligtvis etsat sig fast i minnet även av andra anledningar.

– Ja, när kriget bröt ut blev pappa blev inkallad med detsamma. Jag minns att han fick åka ner till Halmstad, men sen efter bara någon dag kom han hem och då vet jag att det bankade på dörren och mamma förstod först inte att det var han, så det tog ett tag innan han blev insläppt. Sen blev han inkallad igen och blev förlagd på Getterön och Fästningen där det fanns stora militärtält. Längre bort var dom ju inte, men de fick inte komma hem, säger Berta.

ANNONS

Vid andra världskrigets slut 1945 hade pappan kommit hem igen, och Berta minns när nyheten om freden i Europa meddelades i radion.

– Då var jag med mamma hos grannen för att hjälpa till att slakta. Då sa de på radion att ”nu är det fred”. Det blev ju rena, rama glädjen. Då drack de varsin snaps till eftermiddagskaffet för att fira freden, säger hon.

Artikeln har tidigare varit publicerad i Varbergsposten.

Född: 1931

Uppväxt: I Trönninge på ett torp som hörde till Lindhovs gård.

Övrigt: Under sent 40-tal dansade Berta balett och satte upp revyer på Tofta bygdegård ihop med SLU (Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund)

ANNONS