Så ska Varberg förtätas enligt färsk strategi

Du som bor på Karlberg och i Breared kan förbereda dig på att få fler grannar. De områdena tillhör de stadsdelar som ska förtätas. Men förtätningen ska bli mer omfattande än så.

ANNONS
|

Varberg behöver fler bostäder och redan 2005 bestämdes det att utbyggnaden ska ske genom förtätning. (Mer om det i faktarutan.)

Byggnadsnämndens problem allt sedan dess har dock varit att ingen politiker eller tjänsteman kunnat svara på frågan om hur förtätningen ska ske. Genom rivningar? Femvåningshus? Femtonvåningshus? Mindre gårdshus? Inredda vindar?

Visserligen finns dokumenten Stadens karaktärer och Varbergs stadskärna som beskriver hur staden ser ut, men byggnadsnämnden har velat ha något tydligare att hålla i handen. Där skulle förtätningsstrategin ge svaren.

Arbetet med den på börjades 2013 men den har inte blivit färdig förrän nu, efter åtskilliga framflyttade deadlines.

ANNONS

Frågan är om strategin blivit det dokument som politikerna beställde. Svaret lär komma den 31 maj, för till dess är strategin på remiss hos kommunens bolag och nämnder.

Förtätningsstrategin listar fyra vägar att nå en tät stad:

  • • Att Västerport blir en blandad stadsdel. Detta ska ge 2000 –2500 nya bostäder. Den här planeringen pågår för fyllt så här kommer inte strategin med några nyheter.
  • • Att det byggs bostäder i Trädlyckevägens och Österängsvägens omedelbara närhet. Kommunen äger marken och därmed anses möjligheterna att göra om de här stråken till så kallade stadslivsstråk som goda. Detta ska ge cirka 900 nya bostäder.
  • • Att förtäta nära torgen på Breared och Håsten. Kommunen äger marken och möjligheterna att skapa omkring 1800 nya bostäder här anses därför som stor. Här ska exploateringsgraden vara hög.
  • • Att skapa en tät och sammanhållen stad, med fokus på området väster om Österleden. Här är strategin mindre konkret, men förtätningen kan exempelvis ske genom att "luckor" i staden byggs igen. Kommunen är ingen stor markägare i området och därför ligger initiativ till förtätningen här i händerna på byggföretagen. Strategin säger att kommunen ska undvika att dutta med detaljplaner för enskilda fastigheter –bättre då att ta grepp om hela kvarter.

Det där med att planera hela kvarter är en ny giv –eller snarare en favorit i repris från tidigare generationers stadsplanering.

Förtätningsstrategin beskriver centrala stadsdelar som Södra Villastaden och Norrdal som kulturhistoriskt intressanta men den sätter inte ner foten med ett tydligt ja eller nej till förtätning där.

Området mellan Bandholtzgatan och Almers väg "stödjer en högre exploatering och en förtätning av flerbostadshus". Mariedal, som ligger helt i närheten, har däremot en "tidstypisk karaktär vilket försvårar förtätning".

Västkustvägen fanns med i arbetet som en väg möjlig att göra om till stråk kantat av fler bostäder men den idén har lyfts bort och är inte med den senaste versionen.

Strategin tecknar en bild av det framtida Varberg som en stad där invånarna promenerar, cyklar och åker buss. Bara ibland tar de bilen och då är det låga hastigheter som gäller.

Staden är tät och det finns stråk av grönska, parker och större grönområden. Många har nära till järnvägsstationen och i botten på husen finns det inte bara bostäder utan även kaféer, tandläkarmottagningar, butiker och kontor.

ANNONS

De rivningar som många varbergare reagerat mot under de senaste åren tas knappt upp i strategin alls. Den konstaterar bara helt kort i inledningen att förtätning kan ske på flera olika sätt, bland annat genom att gamla hus rivs och ersätts med nya.

Förtätningsstrategin är än så länge bara ett förslag. Den ska klubbas av fullmäktige innan den börjar gälla –ett beslut som förmodligen tas efter sommaren.

Fakta: Ett förtätat Varberg

Förtätningen nämndes redan i "Vision 2015 –utvecklingsprogram för Varbergs innerstad" som antogs 2005 och den kom sedan igen i översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet som båda klubbades 2010. Att Varberg ska förtätas råder det alltså politisk enighet om sedan länge.

Genom fler bostäder vid det befintliga vatten- och avloppsnätet, vägarna, busslinjerna och cykelvägarna används infrastrukturen på ett resurseffektivt sätt. Dessutom kan jordbruksmarken användas till matproduktion i stället för parkeringsplatser och villaträdgårdar. Så är i alla fall tanken.

ANNONS