Barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (eller funktionsvariationer), NPF, som till exempel adhd, Aspergers syndrom och språkstörning har ofta svårt att klara av skolan så som den ser ut i dag. När skollagen ändrades 2011 för att alla skulle inkluderas innebar det att barn med NPF omedvetet exkluderades.
Myndighetskontakter
Paret Annika Pedersen och Måns Eriksson har under flera års tid engagerat sig på olika sätt för att förändra samhället och föra ut kunskapen kring detta. De har själva erfarenhet av NPF i familjen. Annika Pedersen kom i kontakt med Anhörigas riksförbund och insåg att det kan vara lika krävande att vara förälder till ett barn med NPF som att vara tillsammans med en person som blivit dement eller hamnat i rullstol till exempel. Inte för att barnet behöver vara så besvärligt att ta hand om utan för att det krävs lika mycket kontakter med myndigheter och att stödet är en bristvara. Ofta måste en av föräldrarna sluta jobba och ge upp sin egen karriär och kanske även egna intressen helt.
– Vi gick en kurs på BUP och försökte organisera oss med andra föräldrar men alla var för trötta, säger Måns Eriksson.
Inget krångel
Men så träffade de Lena Brolin som också har två barn med NPF. Hon jobbade vid den här tiden på ABF. Tillsammans startade de en studiecirkel och de började samverka kring kreativiteten. Barn med NPF har ofta lätt för att göra kreativa saker som måla, skapa i lera och spela musik.
– För barn med NPF är mycket krångligt men vi ville ta fasta på lättheterna, säger Annika Pedersen.
De såg vad den nya skollagen innebar för deras barn och andras med samma svårigheter. För att få till en förändring började de engagera sig politiskt och startade tankesmedjan ReKreativa Varberg. De ställer sig frågan hur alla ska få möjlighet att växa i Varberg på sina egna villkor vilket är kommunens målsättning.
ReKreativa Varberg har gjort mycket de senaste åren för att lyfta frågan. De var med på anhörigriksdagen 2015 tillsammans med andra föräldranätverk, bland annat Barn i behov, med en monter och höll föreläsningar. Redan 2013 startade de något som de kallar för blomprojektet. Väldigt många har färglagt blommor för att uppmärksamma barn i utsatta situationer, i behov av särskilda insatser, lösningar och bemötanden. Blommorna har fogats samman i en tavla som ramades in av Varbergsnämnden. Den överräcktes till barn- och utbildningsförvaltningens chef Elisabeth Svennerstål-Jonsson vid ett av Varbergsnämndens möten och hänger nu i kommunhusets fik.
Seminarium om hemmasittare
För ett tag sedan var Annika Pedersen och Måns Eriksson tillsammans med en grupp föräldrar från Göteborg med och arrangerade ett seminarium i Göteborg om hemmasittare. Flera föreläsare med stor kompetens på området ställde upp helt utan ersättning.
– Vi skulle önska att ett liknande seminarium skulle kunna hållas här i Varberg, säger Annika Pedersen.
Helst av allt skulle de också vilja att det skapades ett NPF-center. Tidigare kunde de hålla till i Spirahusets lokaler men nu har de ingenstans att vara. Där skulle kunskap kunna inhämtas. Det skulle kunna anordnas aktiviteter för barn och ungdomar med NPF på deras villkor. Det kunde finnas en musikstudio. Konferenser kunde hållas.
– Kommunen måste börja se dem som inte syns, de som inte klarar av att komma. De förblir osynliga annars, säger Lena Brolin.
