HN har tidigare berättat om kommunens strikta tolkning av LSS-lagen, som i flera fall har medfört att funktionshindrade plötsligt har fått rätten till sin servicelägenhet indragen.
Nyligen rev förvaltningsrätten upp ett av kommunens beslut, som gällde ”Erik” med Downs syndrom. Rätten betonade att ”Eriks” funktionshinder gör att hans behov av bostaden kvarstår under överskådlig tid, och att trygghet och stabilitet i boendet är viktigt för att han ska ha goda levnadsvillkor.
Nu kommer kritik mot kommunens biståndsbedömningar från ännu en instans; inspektionen för vård- och omsorg.
IVO har granskat Varbergs hantering av LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade, och pekar på flera områden där kommunen behöver förbättra sig.
– IVO ger oss stöd på alla punkter vi har framfört. Nu hoppas vi att handläggarna ska börja beakta de enskildas verkliga behov, och ta hänsyn till deras rätt till medbestämmande och inflytande. Här har Varberg misslyckats, oavsett om det beror på bristande kompetens eller politisk styrning, säger Willy Engebrethsen, rättsombud för handikapporganisationen FUB.
IVO ställer sig tveksam till kommunens tidsbegränsning för bostäder till funktionshindrade, som gör att rätten till särskilt boende ska omprövas varje år. Granskningen visar också att arbetssituationen bland handläggarna är alltför pressad, vilket har gjort att uppföljningar inte har hunnits med.
– Personalbristen anser vi är en anledning till att utredningarna har varit så bristfälliga, säger Willy Engebrethsen.
Han är kritisk till att kommunen inte har följt upp hur det har gått för personerna som har fått flytta från sina servicelägenheter.
– Jag har pratat med många föräldrar som berättar hur deras barn sitter själva i sina lägenheter, känner sig isolerade och mår dåligt.
En viktig punkt i IVO:s kritik gäller rättssäkerheten för funktionshindrade. IVO betonar att de enskilda måste få tydlig information om skillnaden mellan en lägenhet med särskild service enligt LSS, och en vanlig lägenhet med boendestöd enligt socialtjänstlagen - som innebär betydligt färre stödinsatser.
Här har IVO sett flera fall där dialogen till både de boende och deras företrädare har brustit. Bland annat hade en boende undertecknat ett avsägande av besittningsrätten till sin lägenhet enligt LSS, utan att företrädaren hade informerats, vilket IVO kallar anmärkningsvärt.
Socialnämndens ordförande Erland Linjer (M), framhåller att nämnden behöver se över om bemanningen på biståndsenheten är tillräcklig. Men trots kritiken håller han fast vid att en tidsbegränsning av rätten till särskilt boende bör finnas.
– Jag tycker att man regelbundet ska göra en bedömning och ge personen en chans att se vad som har hänt. Även LSS-personer kan utvecklas till att klara ett eget boende. Men självklart är rättssäkerheten viktig. Gode män och föräldrar som är nära de boende ska ha sista ordet, tjänstemännens beslut ska aldrig ske över huvudet på dem, säger han.
