Hoppa in i tidsmaskinen för nu bär det av till 1400-talets slut. Vi åker till Viskans utlopp i Klosterfjorden och trots att utsikten över Kattegatt är bländande vacker i solskenet vänder vi den ryggen och blickar istället upp mot klostret.
I förgrunden ser vi tegelbruket. Kanske har vi också en smedja och några kreatur i siktfältet. En mur avgränsar klosterområdet från det omkringliggande landskapet. Men det som får oss att häpna är klosterkyrkan – en högrest skapelse i tegel med färggranna fönster. Några bönder från klostrets utarrenderade gårdar släpar på en fiskfångst och en munk från klostret kommer ridande längs vägen.
Ungefär så såg det ut här på senmedeltiden. Det vet man i dag, tack vare det forskningsprojekt som pågått om Ås kloster sedan 2009.
Tidigare har man faktiskt inte vetat så mycket om klostret. Det har antagits att det legat på norrsidan av Åsklosters kungsgård. Man har vetat att det stängdes i samband med reformationen och att sten och tegel togs härifrån vid byggandet av Varbergs fästning.
Det är Christer Andersson och Lennart Eliasson, två historieintresserade privatpersoner, som tagit initiativ till undersökningarna. Projektet styrs av ett vetenskapligt råd bestående av bland annat historiker och arkeologer från Sverige och Danmark.
Att ta reda på exakt var klostret låg har varit en viktig fråga att besvara. Tack vare radar- och laserundersökningar av marken har flera husgrunder gått att lokalisera. Dessa undersökningar har följts av arkeologiska undersökningar.
I dag vet man att klostret låg söder om den plats där kungsgården ligger i dag. Den vita kungsgården kan tyckas stor men skulle kunna rymmas i kyrkans mittskepp. Själva klosterbyggnaderna låg i öster och söder. Man har ännu inte hittat den västra längan – den kan ligga oväntat långt västerut.
Klostret grundades under 1100-talets slut. Det har byggts upp gradvis under de följande århundradena. Under 1300-talets mitt och under 1400-talet var det byggrusch. Bland annat byggdes kyrkan om. Byggandet möjliggjordes av ökade resurser i form av donationer och andra inkomster.
Docent Christian Lovén har kartlagt klostrets markegendomar och funnit att bröderna på Ås kloster var ovanligt duktiga på att genom byten samla sina ägor i närområdet.
– De ägde till slut 253 gårdar. Det fanns andra kloster som ägde fler än så, men ingen av Ås klosters gårdar låg mer än fem mil bort. Det var en väldigt stor fördel. De kunde nå alla sina gårdar inom en dag. De hade en god godsekonomi. Utifrån detta tror jag att de var ett av de rikaste klostren i Danmark.
Klostret hade egen salt- och skogsproduktion. Till rikedomarna hörde även tillgång på lera och sand för tegelproduktionen, fisk i Viskan och havet, boskap och smörproduktion.
– Det enda de måste importera var metall, fönsterglas och kalk. Annars var de självförsörjande.
Ett av de nya rön som fascinerar mest är kyrkans storlek, tycker arkeolog Erik Rosengren.
– Vi har en tendens att ibland nedvärdera Hallands historia. Vi har inte många stora monument här. Men det här var faktiskt ett stort kloster, säger han.
En annan upptäckt som förvånar är den mur som man hittat under den östra längans grundmur. Den östra längan är byggd under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal och det verkar som att den delvis är uppförd på en äldre byggnads murar.
Det har alltså funnits bebyggelse här tidigare. Byggde munkarna först ett mindre hus och ersatte det med ett större när de fick råd? Eller låg det en stor gård här tidigare? Eller kanske ett annat kloster? Christian Lovén lutar åt den senare teorin. Mot bakgrund av att många cistercienserkloster började som benediktinerkloster menar han att det inte är otroligt om Ås också gjorde det.
– Poängen med detta är att klostret inte ligger där det borde. Det är ett starkt tecken på att det inte börjat som ett cistercienserkloster, säger han.
Cistercienserklostren hade ett för medeltiden finurligt vattensystem med rinnande vatten i flera delar av anläggningarna. Klostren är byggda nära vattendrag så att vattnet lätt kan ledas in på klosterområdet. Men Ås kloster ligger uppe på en höjd, vilket förvirrar. Cisterciensermunkar borde ha valt en mindre höglänt plats.
Fortfarande återstår många frågor att besvara. En utgrävning av kyrkans kor står med på önskelistan. Arkeolog Lena Bjuggner vill också titta mer på omgivningarna.
– Framförallt vill vi ta reda på hur det här började. Vilka är de äldsta lämningarna på platsen? Jag skulle också vilja titta på landskapet runt omkring, vad finns det där? säger hon.
I sommar blir det inga grävningar. Det vetenskapliga rådet vill behandla de kunskaper som kommit fram hittills innan de tar ut riktningen för projektets fortsatta strävan. Till nästa vinter planeras också en bok i form av en antologi över de nya rönen.
– Jag trodde aldrig att det här skulle bli så stort när vi började, säger Christer Andersson.
Strategiskt. Ås kloster låg på den plats där Åsklosters kungsgård ligger idag. Klostret låg nära såväl Viskan som havet. Bilden här till vänster visar var klostrets byggnader låg i förhållande till hur det ser ut på platsen i dag. Det gula hustaket visar var kungsgården ligger. De svarta markeringarna visar vilka rester av anläggningen som lagts i dagen vid utgrävningarna. De grå markeringarna visar vilka grundmurar man registrerat med hjälp av radar och de randiga hur man tänker sig att klostret och kyrkan sett ut.
