Trots att det under flera års tid har pratats om att psykisk ohälsa är väldigt vanligt och ökar är ämnet fortfarande tabubelagt. Det vill Jens Sagström försöka ändra på och han har därför bestämt sig att vara helt öppen med att han har fått diagnosen bipolär sjukdom.
– När det är folk som berättar att de är drabbade av psykisk ohälsa är det oftast kändisar. Det är inte så ofta vanliga människor och det tycker jag är synd, säger han.
Lovande innebandytalang
Första gången Jens märkte att något inte stod rätt till var han 14 år gammal. Han var en lovande innebandyspelare och fick trots sin låga ålder chansen att flytta upp och träna med Wic:s A-lag. Trots att det här var en livsdröm som gick i uppfyllelse rasade tillvaron för honom, han började storböla och drabbades av en kraftig depression.
– Jag lyckades delvis med hjälp av träning kväsa den och tränade med tre lag samtidigt.
Vartefter åren gick insåg han att de mörka tankarna han kunde drabbas av var något han skulle tala tyst om. Han berättar att han alltid har varit klassens clown. Sinnesstämningen kan växla snabbt.
Jens sambo Louise Rosenström beskriver.
– Från att ha varit helt lugn kan han vara uppe i taket och vända.
Plötsligt kan Jens bli överlycklig av att dammsuga för att några minuter senare känna sig jättenere.
– Jag har något som kallas för mixed state och det betyder att mitt mående växlar snabbt. Dåliga dagar tar jag mig knappt ur sängen.
Sökte hjälp
För snart tre år sedan drabbades Jens och hans förra fru av en stor sorg. Jens tog det hårt och mådde extremt dåligt. Efter påstötningar från folk i sin omgivning sökte han hjälp akut på vårdcentralen.
– När läkaren nämnde ordet bipolär tänkte jag bisexuell och funderade på hur han kunde se vad jag gillade i sängen.
Att få diagnosen har varit positivt och han säger sig uppskatta livet mer nu. Han har valt att inte ta några mediciner utan försöker lära känna sig själv och hantera sjukdomen genom att se signalerna tidigt. Familjens två hundar är också till stor hjälp. Annat som fungerar är att måla och engagemanget som innebandytränare.
Han arbetar som tryckarbiträde på Eson Pac i Veddige. Sammanlagt har han fått lov att vara sjukskriven tre-fyra månader på grund av sjukdomen. Han är öppen med diagnosen och berättar om någon frågar.
– Det händer att folk tittar konstigt, kommer med kommentarer och kompisar har dragit sig undan.
Kommunikation hjälper
När han träffade Louise brottades han med sig själv om eller när han skulle berätta för henne. Han förberedde sig för en lång utläggning men när han berättade på deras andra dejt sa hon bara: ”Jaha”. Hon kände till diagnosen sedan tidigare och tyckte inte att det var så märkvärdigt.
Genom att kommunicera med varandra extremt mycket lyckas de klara vardagen.
– Vi har väldigt kul tillsammans, säger Louise.
Jens två döttrar är sju respektive fyra år gamla. De vet om att deras pappa är sjuk även om det inte syns på utsidan och visar förståelse om han någon dag måste stanna i sängen.
Han har ibland mörka tankar.
– Sådana tankar slår upp då och då men det är en fördel med snabba svängningar att de fort försvinner.
En stor farhåga är att barnen ska ärva sjukdomen men samtidigt kan Jens inte tänka sig att leva utan den.
– Den är en del av vem jag är. Jag hoppas att jag framöver får möjlighet att berätta mer om mental ohälsa och min sjukdom, kanske via föredrag.
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom innebär oftast att vara manisk eller deprimerad i olika perioder. Däremellan brukar man må bra och kan ofta leva som vanligt.
Det finns olika typer av bipolär sjukdom. Sjukdomsförloppet kan förändras med tiden, och därmed vilken typ av bipolär sjukdom man har. Den mest kända varianten av bipolär sjukdom kallades tidigare manodepressiv sjukdom.
Mellan 1-3 procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom under sin livstid.
De vanligaste läkemedlen är så kallade stämningsstabiliserande mediciner. Ofta behövs flera olika sorters mediciner. I första hand får man läkemedel som innehåller litium.
Om du misstänker att du har bipolär sjukdom kan du kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning.
Källa: Vårdguiden och Ibis - Intresseföreningen bipolär sjukdom
