Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Integreringen fortsätter för syrierna

2015 var de nya i Sverige. Ett av de första uppdragen utanför förläggningen var att sköta kiosken i HK Varberg. Två år senare har Abdullah Abusaef och Mahmod Al Asaad tagit nya steg i samhället.

2015 var de nya i Sverige. Ett av de första uppdragen utanför förläggningen var att sköta kiosken i HK Varberg. Två år senare har Abdullah Abusaef och Mahmod Al Asaad tagit nya steg i samhället.
Det som slog folk i deras närhet var framförallt hur snabbt Mahmoud hade tagit till sig det svenska språket. Då, bara sju månader efter Mahmoud satte foten på svensk mark, hade utvecklingen kommit långt.
Varbergsposten skrev om de här herrarna i december. Mahmoud berättade om tristessen på förläggningen och hur kamraterna i Himle bröts ned av väntan och sysslolöshet.
– Livet har utvecklats. Vi har lärt oss mer svenska. Jag har läst några kurser för att komma in på universitet också. Vi har träffat många svenskar och det känns att vi integrerats bättre i samhället.
Mahmoud har bara några enstaka prov kvar för att lösa hans livs mål: Att komma in på läkarlinjen. Han läste på den första året i Syrien – sedan fick han fly.
Måste du börja från början då?
– Nej, jag har validerat mina gymnasiebetyg, men jag måste läsa upp fysik, kemi och engelska.
Abdullah har jobbat ett år på Bildepån. Nu planerar han att utvecklas som lastbilsmekaniker. Han ska läsa teknik och data med målet att förkovras inom sitt yrkesval.
Utvecklingen imponerar. Men som i så många andra liknande fall är det frivilliga krafter de har att tacka. HK Varberg fångade upp dem tidigt, främst genom Martin Karlsson Bekkens engagemang att hitta sysselsättning och en kvalitetsfritid för flyktingarna på Himle.
– Handbollsklubben var en bra väg för att komma in i samhället, säger Mahmoud,
Röda Korsets godvilliga medarbetare har sett till att språket utvecklats. Båda har jobbat som volontärer i Varberg För Liv.
Det har blivit en del förflyttningar. Efter Himle fick Mahmoud först ett boende i Kungsbacka. Sen blev det Varberg igen. Och så höll vi på att glömma en tid i Höganäs för Mahmoud.
Inte nog med att det blivit rörelse för honom i Sverige, Mahmouds familj är också splittrad. Mamma och syster och två bröder bor i Irak, ett syskon finns i Turkiet, en i Danmark och två i Sverige. 
Hur beskriver ni de två första åren i Sverige?
– Jätteroliga. Vi pluggar och kämpar hela tiden. Vi trivs, men vädret kunde vara bättre.
Mahmoud:
– Första åren har varit tuffa, självklart. Vi har kommit till ett nytt land. Vi börjar om. Vi ska lära oss språket och tillägna sig nya saker.
Är det något nytt som du inte förväntat dig?
– Man kan inte förvänta sig någonting. 
Mahmoud har bott i både Varberg och Kungsbacka.
Vad är skillnaden mellan städerna?
– Kungsbacka vill bara bli av med flyktingar. De vill att ska bo så långt från Kungsbacka som möjligt, inte inne i stan. Jag bodde i Vallda. Långt från staden, långt från bussen. Varberg är bättre och mjukare.

Texten har tidigare varit publicerad i Varbergsposten

MEST LÄST