Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/2

    Hemmasittande unga ska hjälpas tillbaka

    Gruppen med elever som har negativa mönster av långtidsfrånvaro ökar. Be right back är Varbergs kommuns nya samverkansprojekt för att bryta hemmasittande hos ungdomar.

    Ungdomarna som projektet riktar sig till är i åldrarna 12 till 16 år. De har i vissa fall flera års frånvaro från skolan bakom sig. Många har någon typ av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), ofta inom autismspektrumtillstånd.
    – De kan vara stressade och har misslyckats så många gånger att de har tappat tron på sig själva, säger Charlotte Johansson, specialpedagog och koordinator för Be right back.

    Projektet startade i höstas och ska pågå till sommaren 2018. Almers skola, Håstensskolan och Vidhögeskolan är med i den här premiäromgången. Om det faller väl ut finns planer på att sprida modellen vidare till andra skolor i kommunen framöver.
    Förutom Charlotte Johansson som arbetar i projektet på heltid jobbar socialpedagogen Ann-Helén Matiasson halvtid och arbetsterapeuten Marie Holmlund 25 procent med det. De har tillgång till skolornas ungdomsgårdar och arbetar även uppsökande hemma hos ungdomarna.
    För de här ungdomarna har varken flexteam eller Bäring fungerat. Flexteam finns på skolorna och hjälper barn med exempelvis NPF att få en fungerande skolgång. Bäring är ett resursteam och arbetar som ett komplement till elevhälsan. De kan rycka in och hjälpa till för att få hemmasittande elever att komma tillbaka till skolan men är mer inriktade mot skolan.
    – För oss handlar det om att få ungdomarna att må bra. Vi försöker hitta små vägar tillbaka och få dem att komma i aktivitet. Det kan vara en stor framgång bara att få dem att vara här en gång i veckan, säger Marie Holmlund.

    Be right back ska bli en brygga ut i verkligheten och så småningom tillbaka till skolan. För Charlotte som är utbildad specialpedagog var det till en början svårt att lämna ambitionerna om att bocka av något på läroplanen åt sidan.
    – Här handlar det om att inte bli bedömd, säger hon.
    Att bygga upp relationen tar lång tid. Ungdomarna är luttrade och har varit med om många försök att få dem tillbaka till skolan. Till ungdomsgården Mittpunkten kan Be right backs ungdomar komma och få teckna, måla, skapa i lera eller fota till exempel. Den kreativa processen i skapandet är en ingång i kontakten med ungdomarna. Många har dessutom talang för detta och det bygger upp deras självförtroende att få hålla på med det. Ann-Helén är dessutom utbildad bildlärare och är en viktig resurs i det arbetet.
    Att bygga en relation till föräldrarna är också viktigt för att få allt att fungera. I vissa fall är de skeptiska till en början.
    – Vi försöker säga till de här ungdomarna att det inte är dig det är fel på, det är skolan som inte har lyckats anpassa sig till dina behov, säger Charlotte.

    Tanken är att de också ska starta förebyggande verksamhet på gruppnivå. Där ska de samla elever som har oroande mycket ströfrånvaro som kan misstänkas bli hemmasittande om det får fortsätta. Men att lyckas hitta elever som mår dåligt är inte så lätt alla gånger.
    – De kan visa upp en fasad och alltid svara att allt är bra när vuxna frågar. I själva verket mår de dåligt. Här är det också ett problem när omsättningen på lärare är hög. Då lär inte lärarna känna sina elever ordentligt och det är dessutom väldigt jobbigt för elever med NPF att utsättas för förändringar. säger Ann-Helén.