Det var en ren slump att boet upptäcktes. Det är placerat cirka 18 meter högt upp i en ståtlig tall på en för allmänheten okänd plats i kommunen. Där finns i dag två ungar som är cirka sex veckor gamla.
– Nu är de ringmärkta. Vi var där härom dagen och klättrade upp, säger Mikael Nord på Naturum.
Han berättar att en expert på havsörnar klättrade de 18 metrarna upp i tallen till boet och att örnungarna betedde sig lite som förväntat; en av dem spelade död och den andra tittade lite apatiskt på det oväntade besöket.
Varför ringmärker man örnarna?
– För att i bästa fall få koll på hur de rör sig. Och om de skulle dö kan man spåra dem, säger Mikael Nord.
Han berättar entusiastiskt om upptäckten och att detta troligen är det första konstaterade örnpar som häckar i kommunen sedan 1890. Om 3-4 veckor kommer ungarna att ha nått vuxen storlek och börja flaxa.
– Ungarna kommer att hålla sig runt boet hela sommaren när de väl har börjat flyga. De kanske gör utflykter under sensommaren, kanske hit till Getterön, säger Mikael Nord.
– Om ungarna överlever är det troligt att de stannar i trakten. Men inte närmare sina föräldrars bo än en halvmil. De har sina revir och kan bli bortkörda.
Havsörnsbeståndet har i Sverige minskat kraftigt sedan 60- talet på grund av miljögifter. Eftersom havsörnen är i toppen på näringskedjan får de i sig alla gifter som dess föda har samlat på sig.
– Honorna kunde inte ens lägga sig på äggen för att ruva för de var så sköra att skalet sprack. Så man började lägga ut giftfri mat på vintern för att de unga örnarna skulle överleva den första vintern, säger Mikael Nord.
På ostkusten har havsörnarna återhämtat sig relativt bra, men det har gått trögare i väst.
– Vi vet inte riktigt varför. Kanske har vi varit lite dåliga på att hitta dem, säger Mikael Nord.
Under vintern håller han i vintermatning av besökande havsörnar som söker sig till Halland för att det är mildare och mer mat än i hemtrakterna på Åland och i Finland vintertid. Men nu är förhoppningen att havsörnarna nu ska etablera sig i Varberg. Ett par har häckat i Falkenberg ett par år under tidigt 2010-tal men inte lyckats med nedkomst de senaste åren.
Hur följer ni nu ungarna i boet?
– Vi är där och tittar. Boet är så högt upp att man inte ser in i det utan att klättra upp. Men vi ser hur föräldrarna beter sig, säger Mikael Nord.
– Jag tror att det finns andra häckande par här i Varberg men frågan är var.
