Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Han tror på fiskets framtid

Att bli fiskare verkade vara en ouppnåelig dröm. Men nu har Mikael Rydsten tänkt om. – Ibland är det dumt att streta emot. Man ska lyssna på sig själv, säger han.

Mikael Rydsten har så länge han kan minnas velat vara fiskare, precis som pappa, farfar och farfars far. I alla tider har han fått höra att det inte är går, att det inte är värt att satsa på yrket. Idag är han 42 år och känner att det är nu eller aldrig som gäller.

– Jag tror att fisket kan bli en framtidsbransch. Om fem eller tio år, när de äldre fiskarna går i pension, då borde det finnas möjlighet för yngre att ta över. Folk kommer att vilja ha kräftor också i framtiden, säger Mikael Rydsten.

Mikael Rydsten är fjärde generationens fiskare. Hans far jobbade som fiskare fram till i slutet av 60-talet då han sadlade om och tog ett jobb på landbacken. I sjöboden nere i Bua hamn finns fiskeredskap som använts av hans farfar. Det är som om han är med Mikael nu, och hejar på.

– Ja, det känns nästan så. Det var farfarsfar som byggde sjöboden. Det är speciellt att titta på de gamla fiskeredskapen som ligger där. Det känns som om jag har hittat hem, säger Mikael Rydsten.

HN träffar Mikael Rydsten en blåsig dag nere i Bua hamn där hans fiskebåt Saltvåg vg 74 ligger. Innan reportageteamet lite osmidigt kliver ombord möter vi några äldre män som levt av fiske. Nu har de tagit skydd för regnet och står och kurar utanför Bua fisk. Alla vet förstås allt om det mesta som sker i hamnen. Att Mikael etablerar sig som fiskare har inte undgått någon av dem. De tycker att det är bra att han vågar satsa och att arvet på så vis förs vidare.

– Då kanske fler tar efter hans exempel, säger en av dem.

De klagar över politiken som begränsar fisket och är hårda i sina omdömen, speciellt mot miljöpartisterna och Isabella Lövin.

Hav- och vattenmyndigheten är restriktiv i utfärdandet av fiskelicenser. Mikael tog över fiskelicensen från tidigare ägare, ett krav för att köpet skulle genomföras. Nu har han haft fiskebåten sedan den 16 juni.

– Det var krångligt att få ta över tillståndet, jag ansökte och fick överklaga men till slut gick det vägen.

Mikael Rydsten har fortfarande ett heltidsjobb som driftspersonal på Ringhals som han tänker behålla under tiden som han etablerar sig som fiskare.  Detta ska ske samtidigt som huset där han ska bo med sin familj totalrenoveras. Det är mycket på en och samma gång kan man tycka. Han säger att utan sin frus stöd hade det aldrig gått och han tror att många är skeptiska till hans vägval.

 – Jag tror att de skakar lite på huvudet åt mig. Samtidigt, om det fungerar för mig så kommer det att bana väg för andra som vågar satsa på fisket. Och då kommer allt att se annorlunda ut framöver, säger Mikael Rydsten.

Båten är drygt elva meter lång och med sin fiskelicens har Mikael rättighet att fiska kräftor i både Skagerrak och Kattegatt. Han kommer att vara ensam fiskare ombord.

– Men jag ska inte gå så långt ut, som längst till Fladen. Jag har precis lärt mig att sätta trål, säger han.

Det är lätt att föreställa sig att somliga är skeptiska. Samtidigt låter det så enkelt och så rätt, att våga följa sin dröm och att tro att det är möjligt. När Mikael var liten fick han en hemmagjord trål i miniformat att dra efter utombordaren och han tillbringade alla sommarsemestrar på båtsemestern med familjen.

– Det är så underbart att vara ute och fiska, bara ligga och dra i flera timmar. Sedan tar man upp trålen och ser vad man har fått. Det känns inte som om jag arbetar, säger Mikael Rydsten.

MEST LÄST