Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Image - 1
Smart affär. Dennis Axelsson och hans kolleger på Kulturmiljö Halland menar att det är en bra affär att vårda hus och låta dem behålla sin tidstypiska stil – såväl gamla 1800-talshus som 1960- och 70-talsvillor. Bild: Daniel Molund

God affär att vårda hus med kulturvärden

Äger du en kulturhistoriskt intressant kåk? Då kan det vara en dålig affär att byta fönster, kök och hallgolv. Välbevarade originaldetaljer lönar sig däremot vid en försäljning.

Vad är det som gör att man väljer att bo på en viss plats? Kommunalskatten? Närheten till naturen? Har kulturmiljön någon betydelse när man slår ner bopålarna? Det ville Kulturmiljö Halland veta.

De skickade en enkät till 3200 personer i Halland, som alla bor eller verkar i de hus som ingår i bebyggelseinventeringen. Drygt 1000 personer svarade.

Det visade sig att 86 procent av de som svarare på enkäten såg sina hus som en tillgång. Bara sju procent såg dem som en belastning.

– Vi hade inte förväntat oss det svaret. 86 procent är en väldigt hög siffra, kommenterar Dennis Axelsson, chef för bebyggelseavdelningen på Kulturmiljö Halland.

Enkätsvaren säger också att 63 procent är villiga att betala mer i köpesumma eller hyra för en byggnad med bevarade karaktärsdrag.

En fortsatt undersökning visar att den uppgiften verkar stämma. Kulturmiljö Halland har jämfört priser vid närmare 43 300 fastighetsaffärer mellan 2005 och 2012. Nära 3200 av de fastighetsaffärerna berörde hus som ingår i bebyggelseinventeringen.

En jämförelse mellan K/T-talen (se faktaruta) visade att de sålda hus som ingick i bebyggelseinventeringen, alltså hus som är kulturhistoriskt intressanta, fick högre prislappar än andra hus. Priserna låg i medel sju procent högre för hus med kulturhistoriska värden.

Värt att nämna i sammanhanget är att inventeringen alls inte bara innehåller gamla torp, sätesgårdar och äldre stenfastigheter i städerna utan också helt vanliga, men välbevarade, funkishus och 60- och 70-talsvillor.

– Köpare är alltså beredda att betala mer för byggnader med kulturvärden. Undersökningen talar för att de här husen är en resurs som är viktig för både regionen och kommunerna.

Kulturmiljö Halland ser då och då kommunerna godkänna rivningar och ombyggnationer av gamla kulturhus. Med undersökningen vill de visa att inte bara kulturvärden utan också ekonomiska värden går förlorade när sådant sker.

– Vi vill uppmana alla att i första hand använda de här kvalitéerna och inte riva bort dem. På längre sikt riskerar man att förlora både nya inflyttade invånare och turister om man river bort de här miljöerna – och i och med det skatteintäkter.

Ibland påstås det att en rivning är enda lösningen men Dennis Axelsson ger inte mycket för det argumentet.

– Det är en sanning med modifikation. Jag har sett en hel del riktiga ruckel förvandlas till jättefina hus. Det beror på ambition och vilja vad man vill göra med sin byggnad. Det är väldigt sällan tekniskt omöjligt att rädda en byggnad.

Bebyggelseinventeringen inventerade Hallands samtliga byggnader – de är cirka 130 000 stycken. Drygt 10 000 av dem befanns vara tillräckligt intressanta ur kulturmiljöhänseende och de ingår i inventeringen, som är nåbar för alla via Kulturmiljö Hallands hemsida.

Inventeringen klassar husen i tre steg: A, B och C – där A anger högsta kulturhistoriska värde.

Kulturmiljö Hallands undersökning visar att hus med C-klass fick 16 procent högre prislapp och hus med B-klass 17 procent högre prislapp än jämförbara hus utan kulturmiljövärden. Försäljningarna av hus med A-klass var få och prislappen blev bara en procent högre, vilket möjligen kan förklaras med att sådana fastigheter, exempelvis slott, kostar mycket att driva och förvalta.

K/T-tal är ett mått på vad någon varit villig att betala för en fastighet i relation till förväntat marknadsvärde. K/T-talet tas fram genom att dela köpesumman med taxeringsvärdet.

MEST LÄST