Flitiga bin jobbar för bättre mångfald

Med en biodling hoppas Varbergs energi bidra både till biologisk och till social mångfald. Det är Varbergs biodlare som hjälper bina att svärma på Sankt Jörgens kyrkogård.

ANNONS
|

Det var i vintras som försäljningschef Emma Wrege på Varbergs energi fick idén att starta en biodling. Hon tog kontakt med Jan Vastersson som jobbar lokalt på Sveriges biodlares riksförbund.

– Jag började leta efter ett lämpligt ställe att ställa kuporna och blev så glad när jag fann den här platsen. Den är perfekt, säger Jan Vastersson.

Det i sin tur förde med sig att han tog kontakt med Fredrik Hallman på Svenska kyrkan som blev entusiastisk.

Kyrkogårdsdirektionen hade redan planterat fruktträd och installerat höbalar för dagsländor för att bidra till den biologiska mångfalden. En biodling gjorde miljön ännu bättre.

ANNONS

I år ska det bli ett mycket bra honungsår, enligt prognoserna. 3000 ton honung kommer att produceras enligt beräkningarna vilket är en normal skörd.

– Men det kan bli mer. Vi har redan fått ut 20 kilo i ett samhälle från kyrkogården på den första honungen vi slungade, säger Jan Vastersson.

Han tar på sig heltäckande skyddskläder och dövar bina med rök och vatten för att de ska hålla sig lugna.

– Då går de ner djupt i kupan och stannar där medan jag tar ut honungen, förklarar Jan.

Några bin far ändå in och ut ur kupan men de besvärar oss inte.

– Bin är ofta fredliga och inte alls farliga som många tror, säger Jan Vastersson.

Han lyfter upp ramarna ur den så kallade skattlådan där honungen finns. Där på vaxkakorna finns skatten vi söker, honungen.

– Den är klar att skörda då bina har lagt ett tunt vaxlock på cellen, säger Jan Vastersson.

Det ser nästan ut som om någon har brett ett tunt lager grädde på de färdiga delarna i vaxkakorna. Trots att Jan i förväg har lugnat bina med röken så fullkomligt kryllar det av bin i ramarna.

ANNONS

Varje samhälle innehåller 100 000 bin. Under gallret som ska gör att drottningen inte kommer upp för att lägga ägg i honungen finns hon, den viktiga. Varje bisamhälle har endast en drottning och hon behandlas därefter.

Det tar en stund att hitta henne för trots att hon är något större än de vanliga bina så är hon inte lätt att se. För att drottningen enklare ska kunna urskiljas har hon märkts med en blå färgfläck på ryggen.

Det är ett hårt liv i bisamhället. Drottningen lägger 2000 ägg per dag. Till skillnad från arbetsbina som bara lever fem till sex veckor innan de är utslitna lever drottningen mellan tre till fem år.

Drönarna lever bara så länge att de hunnit befrukta drottningen, sedan körs de ut ur samhället och dör. Drottningen befruktas bara en enda gång i sitt liv och det sker högt upp i luften. Totalt kan hon lägga 500 000 ägg under sin livstid.

Jan Vastersson tror att det kan bli ett riktigt bra honungsår i år om värmen håller i sig in i augusti.

– Det såg ut att bli riktigt bra men så kom regnet och kylan de där veckorna i juli och då åt bina upp honungen.

ANNONS

Han är en entusiast som började med biodling som pensionär. I projektet på kyrkogården har han bidragit med sin kunskap och biodlarnas förening i Varberg har också varit initiativtagare till integrationsprojektet.

– Jag har haft några duktiga killar här från flyktingboendet i Himle som har hjälp mig. De kunde verkligen jobba, berättar Jan Vastersson.

Nu är också ungdomar engagerade via Sveriges biodlares förbund.

– Bina behöver en del tillsyn och då är det perfekt att få hjälp av skolungdomar.

Emma Wrege på Varbergs energi har sedan i maj-juni redan fått ta emot ett antal burkar honung att ge bort.

– Det här projektet rimmar så bra med vår strävan efter hållbarhet och det är roligt att det också inkluderar socialt ansvarstagande och integration, säger Emma Wrege.

ANNONS