På fredagseftermiddagen kom beskedet: fem av riksdagspartierna (regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna) är överens om en uppgörelse om hur Sveriges framtida energipolitik ska utformas.
Den innebär, bland annat, att det inte sätts något slutdatum för när den svenska kärnkraften ska vara avvecklad. Målet är dock att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar år 2040.
Dessutom ska den kritiserade effektskatten på kärnkraftsel avskaffas under en tvåårsperiod som startar 2017. Tidigare har svenska kärnkraftsproducenter hotat med att bli tvungna att lägga ned samtliga kärnkraftverk om inte skatten försvann, på grund av dålig
lönsamhet.
Överenskommelsen välkomnades av vd Magnus Hall på Vattenfall, som äger kärnkraftverket i Ringhals.
”Den ger oss den förutsägbarhet vi behöver. Slopandet av effektskatten är en viktig förutsättning för att vi ska kunna överväga de investeringar som behövs för att säkerställa långtidsdrift av våra kärnkraftsreaktorer som togs i drift på 1980-talet”, sade han i ett pressmeddelande på fredagseftermiddagen.
Han påpekar samtidigt att reaktorerna i Ringhals behöver uppdateras med oberoende härdkylning och uppfylla skärpta säkerhetskrav för att kunna fortsätta drivas efter 2020.
”Lönsamheten är en utmaning även med borttagen effektskatt. De låga elpriserna pressar alla energiproducenter och vi fortsätter att fokusera på att ytterligare sänka produktionskostnaderna. Givetvis måste alla investeringsbeslut fattas på affärsmässiga grunder med hänsyn till alla kostnader liksom den förväntade långsiktiga marknadsutvecklingen som överenskommelsen innebär”, säger Magnus Hall.
Även fackföreningarna på Ringhals är försiktigt positiva. I ett gemensamt uttalande från Kärnkraftsfacken (Akademikerna, Ledarna, Seko och Unionen på Forsmark, Oskarshamn och Ringhals) sägs att man ser att uppgörelsen är ”direkt avgörande för svensk elförsörjning och välfärd”.
Man ropar dock inte hej än.
”Om en stegvis avveckling av effektskatten är tillräcklig för att säkra förestående investeringar i kärnkraften, är ytterst en fråga för kärnkraftsägarna”.
Samtidigt riktar facken kritik mot att andra kraftslag, till exempel vindkraft, subventioneras, och menar att kärnkraften inte tillåts konkurrera på lika villkor och ”I förlängningen riskerar att konkurreras ut av politiska styrmedel”.
Riksdagsmannen Jörgen Warborn (M) från Varberg, som livligt deltagit i debatten om kärnkraftens – och Ringhals – framtid var nöjd med uppgörelsen när HN pratade med honom.
– I grund och botten är det ett bra besked. Det viktigaste är att kärnkraften räddas, det låg i farans riktning att alla reaktorer skulle kunna komma att stängas om fem - sex år. Nu avskaffas kärnkraftsskatten med expressfart, och det är bra för Varberg och jobben på Ringhals, säger han.
I uppgörelsen ingår också att tio nya reaktorer får byggas i Sverige. Tidigare har Ringhals undersökt möjligheterna att bygga nytt.
– Nu finns möjligheten för industrin att ta beslut som är marknadsmässigt motiverade. Som elpriserna ser ut i dag lär man inte ta investeringsbeslut i nya reaktorer, men det kan ju ändras. Det är främst en fråga för Vattenfall, säger Jörgen Warborn.
Han tror dock inte att uppgörelsen får någon inverkan på det redan fattade beslutet att stänga Ringhals reaktor 1 och 2 år 2020 respektive 2019.
Fotnot: HN har sökt Vattenfalls vd Magnus Hall för fler kommentarer kring Ringhals, men han har inte återkommit.
