En liten grupp biodlare har stämt träff med Hallands Kulturhistoriska museum. Det finns nämligen en del föremål som samlades redan på förre museichefen Albert Sandklefs tid.
– Intresset ökar. Det märks att biodling inte är något biintresse längre, säger Lennart Sekander, som besöker magasinet tillsammans med Börje Blomster och åldermannen i sällskapet Nisse Carlsson, 88, som har rutin av biodling sedan 1940-talet.
Vi blir förstås nyfikna på namnet Blomster. Är det taget?
– Egentligen inte. Det är ett gammalt knektnamn.
Nisse Carlssons intresse kring bin började redan som barn. Hemma i Istorp hade hans pappa biodling i begränsat format. Nisse släppte bina under skoltiden men hittade tillbaka när han var äldre.
– Frugan och jag köpte ett fritidshus i Istorp. Det satt en bisvärm i golvet och jag tog ut den och började med bin igen.
Året var 1969.
– Jag höll på i 14 år. Sedan råkade jag ut för en olycka. Jag fick allergi och var tvingad att sluta.
Massor av bistick framkallade en oerhörd allergisk chock. Det var så illa att hans liv hängde på en tråd.
– Men intresset är kvar och jag är kvar i biodlarföreningen.
Under åren var Nisse ordförande i Varbergs biodlarförening.
När man hör de här entusiasterna prata om bin får man redan på massor man inte visste. Intresset bland folk i allmänhet märks när det ordnas kurser. Alltfler vill veta mer.
Lennart Sekander har börjat med biodling rätt sent, 2015. Han har för tillfället tio samhällen att pyssla om. Vintertid gäller det att kolla till hur det har det. Sommartid gäller det att ha koll på att det bildas nya drottningar. Om nya drottningen hinner utvecklas sker ofta oplanerade svärmar En drottning bildas på nio dagar. Därför sker kontroll av samhällena en gång i veckan.
– Då ligger man som sämst två dagar före bina, säger Nisse Carlsson.
Förr gjorde man egna konstruktioner. Numera finns det förstås möjligheter att köpa utrustning till helt andra priser. Ett bihus kostar minst 1 000 kronor. Men det behövs förstås mer utrustning.
Det hörs ofta hot om att antalet bin blir färre i världen – men hobbyodlarna blir fler.
Varför har honungen blivit så dyr?
– Det är till vår stora glädje, den importerade honungen som du kan få för 40 kronor är ofta fuskhonung. Man lägger i en sockerlösning, ungefär som sirap. Men den svenska honungen är den enda man kan garantera är riktig honung, säger Börje Blomster, ordförande i Mölndals biodlarförening.
Texten har tidigare varit publicerad i Varbergsposten
Historia: Mayaindianerna odlade bin för husbehov.
Kupor: ursprungligen användes kupor av stock eller halm. De nya moderna kuporna görs av plast eller trä.
Lokal förening: Varbergskretsens biodlareförening bildades 1898.
Medlemmar lokalt: 115. har ökat med 30 medlemmar de tre senaste åren.
Bra sajter: www.biodlarna.se
https://varbergsbiodlare.wordpress.com/ www.alltombiodling.se.
