Formellt gäller valet "bara" de 705 ledamöterna i EU-parlamentet. Ändå står betydligt mer än så på spel.
Valresultatet kommer att ligga till grund för vem som blir nästa ordförande i EU-kommissionen och vilken riktning kommissionens arbete ska ta.
Mycket tyder på att de kristdemokratiskt konservativa som vanligt blir störst. Nyhetssajten Politico Europe spår i nuläget 178 mandat till EPP, som partigruppen heter.
I så fall hoppas deras utpekade toppkandidat Manfred Weber bli utsedd till kommissionsordförande. Bayraren ser dessutom fram mot en intensiv kampanj.
- Jag är väldigt optimistisk. När jag ser hur politiska krafter med olika färg över hela Europa redan förbereder sig inför EU-valet är det unikt. Det har aldrig hänt förut, sade Weber till nyhetssajten Politico Europe när han inledde kampen med ett möte på Cypern i mitten av januari.
Spretigare parlament
EU-politiken har traditionellt dominerats av samarbete mellan EPP och EU:s socialdemokrater. I år väntas dock för första gången de två bjässarna inte komma upp i en majoritet på egen hand i parlamentet.
Socialdemokratiska partier har gått kraftigt tillbaka i en lång rad stora och små EU-länder. Samtidigt har högerpopulister och nationalister vuxit, bland annat till följd av flyktingkrisen 2015. Men även från yttervänstern finns hopp om framsteg, som en följd av globaliseringskritik och eurokris. Och i mitten hoppas de gröna på en starkare roll, med tanke på klimatförändringarna.
Resultatet väntas bli ett EU-parlament som är betydligt spretigare än förut. Det gör det svårare att samla majoriteter bakom olika förslag, särskilt när det gäller sådant som inte alltid är populärt bland allmänheten.
Salvini mot Macron
Bland dem som hoppas på riktigt stora följder av EU-valet finns framför allt de EU-skeptiker och EU-kritiker som vill driva på i en helt ny riktning.
Italiens högerpopulistiske inrikesminister Matteo Salvini har redan länge befunnit sig i kampanjläge och lovat "rädda Europa" undan liberaler och socialister – framför allt inriktat mot Frankrike och dess president Emmanuel Macron.
- Jag hoppas Frankrike kommer att kunna befria sig från en fruktansvärd president. Möjligheten kommer den 26 maj då det franska folket kan ta tillbaka kontrollen över sin framtid, hälsade Salvini via Facebook tidigare i veckan.
Macron kan samtidigt glädja sig åt att hans parti LREM nu växer starkt i opinionsmätningarna inför valet. En mätning i veckan från opinionsinstitutet Elabe ger LREM 23,5 procents stöd, fyra procentenheter mer än i november, mot 20,5 för Marine Le Pens Nationell samling (tidigare Nationella fronten).
Många partier
Om valet blir särskilt hett i Sverige återstår att se. I senaste EU-valet, 2014, brydde sig bara 51 procent av de röstberättigade att rösta – även om det faktiskt är den högsta siffran hittills i ett EU-val i Sverige.
Redan den gången spretade för övrigt resultatet rejält: i det nuvarande parlamentet innehas de 20 svenska mandaten av nio olika partier.
I år ska 21 svenska mandat fördelas.
Fakta: EU-valet 2019
Medlemsländerna i EU håller val till EU-parlamentet den 23–26 maj i år. Eftersom Storbritannien då ska ha lämnat EU är inget brittiskt EU-val inplanerat, utan endast i de 27 kvarstannande länderna. Vad som sker om det brittiska utträdet försenas är fortsatt oklart.
Totalt ska 705 ledamöter väljas, fördelade i enlighet med ländernas folkmängd. Flest ledamöter kommer från Tyskland, 96 stycken, medan Cypern, Luxemburg och Malta får nöja sig med vardera sex ledamöter. Sverige ska välja 21 ledamöter, en mer än i det nuvarande parlamentet.
Efter valet fördelar sig de invalda i olika partigrupper, vars storlek sedan får tung betydelse när det gäller att utse talman och ordföranden i de olika utskotten. För närvarande krävs minst 25 ledamöter från sju olika länder för att starta en partigrupp.
Fakta: EU-valet i Sverige
Så här många mandat har de svenska partierna vunnit i tidigare EU-val:
Fotnot: När Sverige gick med i EU den 1 januari 1995 fördelades de dåvarande 22 mandaten först i enlighet med riksdagsvalet 1994. Därefter hölls ett första svenskt EU-val i september 1995. Liberalerna hette Folkpartiet fram till 2015. Piratpartiet och Socialdemokraterna fick vardera ett extra mandat från 2011 sedan Lissabonfördraget trätt i kraft.
