Nödhjälp för ytterligare 30000 människor finns i beredskap om flyktingströmmar skulle nå fler områden, som kontrolleras av president Bashar al-Assads regim.
Den turkiska militärinsatsen mot den USA-stödda kurdiska YPG-milisen i Afrin gick in på fjärde dagen på tisdagen med artilleribeskjutning och flyganfall mot kurdiska mål, enligt den statliga turkiska nyhetsbyrån Anatolia.
Minst 260 döda
USA har varnat Nato-landet Turkiet för att offensiven hotar möjligheterna att nå fred i Syrien, som plågas av ett nästan sju år långt blodigt inbördeskrig. Ankara, som likställer YPG med den terrorstämplade gerillarörelsen PKK i Turkiet, hävdar dock att inga civila mål angrips under offensiven.
Enligt den turkiska militären har minst 260 YPG-soldater och IS-anhängare dödats i insatsen. Det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget från Storbritannien, uppger att 43 turkstödda rebeller och 38 kurdiska rebeller dödats under striderna. Enligt SOHR har 28 civila liv krävts, vilket tillbakavisas av Ankara.
Minst två turkiska soldater har dödats, enligt den turkiska militären.
"Kan utökas"
På tisdagen sade Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att offensiven i Afrin kan komma att utökas till staden Manbij och områden öster om floden Eufrat, där amerikanska soldater är i syfte att stöda den kurdledda milisen SDF i kampen mot terrorrörelsen IS.
Den turkiska offensiven har bekymrat allierade i försvarsalliansen Nato, särskilt USA. Försvarsminister Jim Mattis varnar i sitt hittills kraftfullaste uttalande sedan offensiven mot Afrin inleddes att den kan skada den pågående insatsen mot jihadister i Syrien. Mattis säger också att Turkiets offensiv stör ordningen i en annars relativt stabil del av Syrien, och belastar de internationella ansträngningarna att bekämpa IS:
Vid ett oannonserat besök i staden al-Raqqa i Syrien på måndagen sade Mark Green, chef för USA:s biståndsmyndighet, att fritagna områden öster om Eufrat snabbt måste stabiliseras för att undgå militanta organisationers kontroll igen.
USA stannar kvar
- Vi är vid en punkt där människor verkligen vill åka hem, så det är nu det måste hända, säger Green i en intervju efter sitt sju timmar långa besök i al-Raqqa och flyktinglägret Ain Issa.
Han är den högst uppsatte civila medarbetare till president Donald Trump som besökt den krigshärjade platsen sedan den återtagits från IS.
I förra veckan meddelade utrikesminister Rex Tillerson att en fortsatt amerikansk militär närvaro är att vänta i området, för att hindra IS från att komma tillbaka och förbereda för att Bashar al-Assad ska kunna lämna sin post.
Fakta: Varför är det krig i Syrien?
Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.
I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.
I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet.
Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om den som kallar sig Islamiska staten (IS) har tryckts tillbaka av en omfattande offensiv.