Mycket allvarligt, säger svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström om den polska regeringens agerande. Arkivbild.
Mycket allvarligt, säger svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström om den polska regeringens agerande. Arkivbild.

Upptrappat gräl mellan EU och Polen

Polen blir först ut att ställas inför Lissabonfördragets storslägga när EU-kommissionen hotar med indragen rösträtt. Orättvist, svarar Warszawa – och räknar med stöd från Ungern.

ANNONS
|

- Två år av förhandlingar, samtal, meddelanden, utsträckta händer, hot och löften har inte lett till något resultat i Polen, säger svenska EU-kommissionärerna Cecilia Malmström sedan hon och hennes kollegor på onsdagen beslutat att för första gången aktivera Lissabonfördragets artikel 7.

- Det är jättesorgligt att Polen, som är ett land som vi alla har vänner i och som vi beundrar och som spelar en enorm roll i den europeiska unionen, har en regering som tyvärr bryter så flagrant mot de grundläggande värderingarna i EU att det bara blir sämre. Det här är tyvärr den enda utvägen, säger Malmström.

ANNONS

Stöd från Ungern

Striden gäller ändringar i tillsättningar, pensionsålder och befogenheter inom det polska rättsväsendet som Polens regering genomfört under de senaste åren. Eftersom Polen inte ansett sig behöva reagera på kommissionens oro kommer bollen nu att skickas vidare till EU:s medlemsländer.

Från polsk sida varslas dock om att man inte tänker ge med sig. President Andrzej Duda passade i stället på att underteckna de senaste lagändringarna på onsdagen.

Beata Mazurek, taleskvinna för regeringspartiet PIS (Lag och rättvisa), anklagar dessutom EU-kommissionen för att bara vara ute för att hämnas på grund av landets ovilja att ta emot flyktingar.

- Det här kan vara en följd inte bara av oppositionens uppgifter (om Polen till EU), utan också av att vi inte vill ta emot invandrare, vi vill inte ta emot muslimska migranter, säger Mazurek enligt nyhetsbyrån Reuters.

Polen får dessutom stöd från åtminstone Ungern, som redan lovat "trappa upp" sitt motstånd mot kommissionen. För att Polen ska kunna drabbas av några sanktioner, exempelvis indragen rösträtt i EU-sammanhang, måste alla övriga EU-länder – även Ungern – ge sitt klartecken.

ANNONS

Jämförs med Sovjet

EU-kommissionen hänvisar i sin tur till bland annat Europarådets Venedig-kommission, som granskar rättssystemen i hela Europa – inte bara medlemsländerna i EU.

- De jämför ju det polska systemet med det gamla Sovjetsystemet, med totalt statligt inflytande över rättsväsendet. Och det är mycket allvarligt. Det strider mot Polens egen författning. Polen hade inte fått bli medlem i dag, säger Malmström.

Vad som sker närmast är en diskussion bland EU-ländernas EU-ministrar.

- Förhoppningen är att när man nu kommer med så entydiga rekommendationer från flera olika håll, att Polen då ska lyssna på detta och förstå att det är seriöst säger EU-minister Ann Linde (S).

Bryssel/Stockholm, TT

Fakta: EU:s storslägga

I artikel 7 i EU:s Lissabonfördrag fastställs att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra igång ett särskilt förfarande när det finns "en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värdena i artikel 2".

Det som nämns i artikel 2 är bland annat "respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter".

I artikel 7 stipuleras fyra steg:

  • 1) fastställande att det finns "en klar risk" för att ett land åsidosätter värdena. Behöver göras av minst fyra femtedelar av övriga EU-länder.
  • 2) fastställande att ett land verkligen åsidosätter värdena. Ska göras enhälligt av samtliga övriga EU-länder utom det utpekade landet.
  • 3) beslut att tillfälligt upphäva exempelvis landets rösträtt. Måste också göras enhälligt.
  • 4) beslut att ändra eller återkalla tidigare åtgärder.

Källa: Lissabonfördraget.

ANNONS