Rasheed Conteh, David Catz och Lily Schoonover, alla high school-elever på Georgetown Day School i Washington DC i USA.
Rasheed Conteh, David Catz och Lily Schoonover, alla high school-elever på Georgetown Day School i Washington DC i USA.

Unga marscherar för – och emot – skjutvapen

Den ena vill förbjuda vapen helt, den andre ser vapeninnehav som en rättighet och den tredje är less på hela situationen. Men high school-eleverna är ense om att ingen skolelev i USA ska behöva frukta för sitt liv.

ANNONS
|

På lördag deltar hon i jätteprotesten March for Our Lives (ungefär Våra livs marsch) i Washington DC. Den började planeras kort efter skolskjutningen i Parkland i Florida i februari då 17 människor dödades.

Själv var Lily Schoonover på körresa i Italien när massakern ägde rum. Men hennes skolkompis David Catz, som sitter bredvid oss på kaféet i Bethesda i Maryland, var i skolan och fick pushnotiserna i sin telefon.

- Jag tänkte "inte igen". Det är så otroligt sorgligt, säger han.

ANNONS

Del av uppväxten

Flera av deras vänner hade kompisar på skolan i Florida och berättelserna om skräck och förtvivlan spred sig snabbt. På deras egen skola, Georgetown Day School i Washington DC, ordnades en samling där rektorn läste upp namnen på offren i Parkland. Säkerheten skärptes, såtillvida att alla elever nu måste ringa på en klocka och visa sig för säkerhetsvakten genom skolans glasdörr innan de släpps in. Till skillnad från många andra skolor i närheten har de dock inte poliser på skolområdet.

- Vi har tre väktare på 500 studenter. Men om en gärningsman verkligen vill så är det nog inte svårt att skjuta igenom glasdörren, resonerar Schoonover.

Hon, Catz och vännen Rasheed Conteh – som också ansluter vid fikabordet – går sista året i high school, vilket ungefär motsvarar gymnasiet. De tillhör en generation som hört talas om skolskjutningar i hela sitt liv och som vant sig vid säkerhetsövningar.

- Floridaskjutningen kom inte som någon chock. Sådant är vardag för oss, vilket i sig är helt galet, konstaterar Conteh lågmält.

ANNONS

- Jag är emot skjutvapen, men med så många i omlopp i USA förstår jag att folk känner sig otrygga och vill ha dem.

En rättighet?

Lily Schoonover beskriver själv sin inställning som "radikal". Hon anser att ingen i samhället ska ha skjutvapen utom möjligen militären. Och hon ogillar att rätten att bära vapen är grundlagsskyddad och beskrivs som just en rättighet.

David Catz tycker tvärtom: Skjutvapen behövs i självförsvarssyfte, att ha tillgång till de bästa vapnen är inget mindre än en rättighet, hävdar han och berättar om hur han som tioåring började vapenträna på skjutbanor i Maryland.

- Skyll inte våldet i USA på vapnen. Chicago har några av landets hårdaste vapenlagar men där är det ändå otroligt våldsamt, säger Catz.

En intensiv diskussion som spänner över bakgrundskontroller, kvinnors vapenköp och huruvida klasskillnader kan speglas i vapeninnehav bryter ut. Om rätten att bära vapen tas bort (vilket är en komplicerad juridisk process som skulle ta flera år) så skulle inbördeskrig bryta ut, varnar Catz som i framtiden hoppas bli diplomat. Schoonover, som vill bli medborgarrättsadvokat, säger att det är fel att inte angripa problemets rot som är vapnen.

ANNONS

Lås och bakgrundskontroller

Emellanåt låter eleverna som de grälande politikerna i USA:s kongress, men något vänligare. Och de möts i åsikten att landets skolor måste bli säkrare. Den stora frågan är hur?

Representanthuset godkände nyligen ett lagförslag om utökade medel för bland annat metalldetektorer och lås på skolor, men politikerna har inte kunnat enas om utökade bakgrundskontroller eller förbud för vissa automatvapen – något trion vid bordet i stort stödjer. Catz tycker att alla som arbetar på skolor ska utbildas i första hjälpen.

Frågan om lärare ska vara beväpnade får alla att skruva på sig.

- Konstig tanke ändå, att en lärare skulle ta en kula för mig eller skjuta någon för min skull, säger Rasheed Conteh som i framtiden vill flytta från USA och siktar på att bli fotograf.

- Det måste vara upp till varje skola, varje lärare, att fatta ett sådant beslut, säger Catz.

ANNONS

På lördag tänker både Schoonover och Conteh skrika ut sin avsky mot vapen vid demonstrationen i USA:s huvudstad. Och Catz?

- Jag får väl sälla mig till motdemonstranterna, ler han.

Bethesda, TT:s utsända

Fakta: USA och vapen

Amerikaners rätt att bära vapen slås fast i det andra tillägget till USA:s författning, som antogs 1791. Denna rätt bekräftades som en "garanti av den personliga rätten att äga ett vapen" i ett beslut av USA:s högsta domstol 2008.

Landets delstater har dock olika lagar när det gäller försäljning (eller begränsning av försäljning), registrering, förvaring, åldersgränser och annat som rör vapeninnehav.

Generellt anses republikanska politiker vara mer vapenvänliga medan flera demokrater har försökt skärpa vapenlagarna. En viktig aktör i sammanhanget är den mäktiga vapenlobby-organisationen National Rifle Association (NRA).

I oktober i fjol uppgav 42 procent av amerikanerna att det fanns ett skjutvapen i deras hem, enligt opinionsinstitutet Gallup. 28 procent vill se en lag som förbjuder handeldvapen, utom för polis och liknande yrkesgrupper, medan 71 procent är emot en sådan lag.

Källor: The New York Times, NRA.org, Gallup med flera

Bakgrund: Skottdåd på skolor i USA

Sedan årsskiftet har över 20 skolskjutningar ägt rum i USA. Den som krävt flest offer var masskjutningen i Parkland i Florida i februari då 17 människor dödades.

Här är några andra uppmärksammade skolskjutningar i USA:

I december 2017 sköts två tonåriga elever på Aztec High School i New Mexico till döds. Även gärningspersonen dödades.

I oktober 2015 dödades en person och två skadades i en skottlossning på Tennessee State University i Nashville.

I oktober 2014 skickade en 15-årig pojke sms till skolkamrater och bjöd in till ett möte i matsalen på skolan i Marysville nära Seattle i Washington i nordväst. Efter att ha skjutit mot de inbjudna tog han sitt eget liv. Tre av de skjutna dog.

I december 2012 trängde sig 20-årige Adam Lanza in i grundskolan Sandy Hook i Newtown i Connecticut och sköt ihjäl 20 små barn och sex vuxna. Lanza mördade även sin mor innan han begick självmord.

I april 2007 sköt en 23-årig student ihjäl 33 elever och anställda vid universitetet Virginia Tech i Blacksburg, Virginia, och tog sedan sitt liv.

I mars 2005 dödades tio personer, fem av dem elever, i indianreservatet Red Lake i Minnesota. Den 16-årige gärningsmannen tog sitt liv.

I april 1999 sköt två tonåringar ihjäl tolv elever och en lärare på Columbine High School i Colorado innan de tog sina egna liv.

ANNONS