USA:s president Donald Trump går sin egen väg i den internationella politiken. Nu är det kärnenergiavtalet JCPOA med Iran som hänger löst.
USA:s president Donald Trump går sin egen väg i den internationella politiken. Nu är det kärnenergiavtalet JCPOA med Iran som hänger löst.

Trumps nya "superhökar" äventyrar Iranavtalet

Det har hyllats som en diplomatisk triumf och ett viktig steg i arbetet kring icke-spridning av massförstörelsevapen. Men två hökaktiga nytillskott hos Donald Trump ökar sannolikheten för att USA ska dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran.

ANNONS
|

Den diplomatiska världen reagerade med lika delar förvåning som oro när Donald Trump aviserade förändringar i sin personal. När han framöver navigerar i samtal med Nordkorea, ökade spänningar med Ryssland och sitt eget hot om att dra USA ur kärnenergiavtalet med Iran får han hjälp av sin nye nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton – känd som en hök bland hökar.

12 maj måste Trump lämna besked till kongressen om huruvida han tänker förlänga det avtal med Iran som han länge har varit motståndare till. Och det är ingen hemlighet var Bolton står. Våren 2015 – några månader innan avtalet var färdigt – skrev han en debattartikel med rubriken "För att stoppa Irans bomb, bomba Iran" i vilken han drog slutsatsen att Iran aldrig skulle förhandla bort sitt atomenergiprogram och att attack därför var att föredra.

ANNONS

Motståndare till Iran

Valet av Bolton – i kombination med den lika nyutsedde utrikesministern Mike Pompeo, som också förespråkar en tuff hållning gentemot Teheran – har ökat sannolikheten för att USA lämnar avtalet, enligt experter som nyligen framträdde i en panel hos fredsforskningsinstitutet Sipri. Detta trots att FN:s atomenergiorgan IAEA flera gånger slagit fast att Iran följer överenskommelserna.

- Bolton har varit en extremt stark motståndare till Iran, till själva avtalet, till Europa och till FN. Alla aspekter i avtalet går helt emot hans åsikter och han har inte visat någon som helst förståelse under någon fas i förhandlingarna, säger Tarja Cronberg vid Sipris program för europeisk säkerhet.

Suzanne DiMaggio från den amerikanska tankesmedjan New America håller med om att allt pekar i riktning mot att Trump kommer att göra allvar av sina hot. Den enda tunga rösten i hans säkerhetsstab som förespråkar avtalet är försvarsminister Jim Mattis.

"Egna problem"

- Han har sina egna problem med Iran men har gjort klart att han anser att avtalet gynnar USA:s intressen. Men just nu är han en ensam röst och det är osäkert om hans engagemang räcker för att övertyga presidenten, säger DiMaggio och fortsätter:

ANNONS

- Frågan är varför Trump vill spränga ett avtal som fungerar i luften? Hans förändringar i säkerhetsteamet pekar på att han vill se en eskalering mot Iran för att slå tillbaka mot landets agerande i Mellanöstern.

Om USA drar sig ur kan det underminera landets ställning och legitimitet internationellt. Ur Teherans perspektiv skulle det också innebära att iranierna kan framhäva att de har agerat moraliskt riktigt och levererat på det som har bestämts medan västländerna står splittrade, enligt Adnan Tabatabai från forskningscentret Carpo.

- Ett sätt som USA skulle kunna försöka att undvika att få skulden och bli isolerat är att försöka pressa iranierna att dra sig ur avtalet i stället. Att med hjälp av Boltons och Pompeos idéer göra allt för att ställa till problem för Iran, säger han.

Negativa konsekvenser

Om Trump väljer att överge avtalet kommer det inte bara att försämra relationerna med Iran och allierade i Europa. Det kan också få Nordkorea att tveka kring den dialog som har utlovats med USA, enligt DiMaggio.

ANNONS

- Jag tvivlar inte på att det skulle innebära negativa konsekvenser för alla försök att nå en överenskommelse med Nordkorea. I mina informella samtal med nordkoreaner frågar de sig varför de ska ingå avtal med Trumps regering när de inte kan vara säkra på att det kommer att hålla.

TT

Fakta: Kärnenergiavtalet

Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen, JCPOA, slöts efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.

Enligt avtalet – som slöts i utbyte mot sanktionslättnader för Teheran – får inte Iran anrika uran till 20 procent eller mer. I väst anses så pass höganrikat uran vara ett steg på vägen till en fungerande kärnladdning. Dessutom öppnar Iran dörrarna till sina kärnteknikanläggningar för FN-inspektörer. FN:s tidigare sanktioner återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts.

USA:s president måste försäkra kongressen var 90:e dag om att Iran lever upp till sin del av avtalet för att det ska fortsätta att gälla. Donald Trump har sagt till europeiska länder att de måste "fixa de fruktansvärda bristerna i Iranavtalet". Annars kommer USA vägra att förlänga sanktionslättnaderna som Iran får i utbyte, vilket äventyrar hela avtalet.

Källa: Reuters, AFP

ANNONS