Kosovos president Hashim Thaci (tvåa från vänster) och Serbiens president Aleksandar Vucic (till höger) i samtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Sofia i maj. Arkivfoto.
Kosovos president Hashim Thaci (tvåa från vänster) och Serbiens president Aleksandar Vucic (till höger) i samtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Sofia i maj. Arkivfoto.

Stor skepsis om landbyte i Kosovo

Kan ett landbyte med nydragna gränser lösa den segdragna konflikten mellan Serbien och Kosovo? USA och EU:s utvidgningskommissionär ger försiktigt tummen upp – men i flera tunga medlemsländer är skepsisen stor.

ANNONS
|

Spekulationerna om ett kommande förslag från Belgrad och Pristina om att byta land med varandra har tilltagit rejält sedan presidenterna Aleksandar Vucic och Hashim Thaci satt tillsammans vid podiet på ett Europa-forum i Österrike förra helgen.

Trots att de två ledarna samtidigt uttalade att de inte gillar varandra betonade båda ändå vikten och nödvändigheten av de EU-ledda förhandlingar om sin relation som pågått i flera år.

- Vi gör något för framtiden för serber och albaner. Vi måste ta hand om oss själva, utan att skada eller drabba någon annan i regionen, sade Vucic.

ANNONS

- Länder i vår region, EU-medlemmar eller andra länder i världen borde inte vara emot eller vara rädda för en fredlig uppgörelse mellan Kosovo och Serbien, även om en sådan skulle kunna innehålla gränskorrigeringar, sade Thaci.

Samtal i Bryssel

De två presidenterna väntas nu till Bryssel nästa fredag, den 7 september, för ännu en förhandlingsrunda under ledning av EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

Några dagar efteråt är det tänkt att Vucic ska hålla ett tal i det serbdominerade Mitrovica i norra Kosovo, som han enligt nyhetssajten Politico Europe redan beskrivit som "det svåraste i mitt liv".

Inga detaljer har offentliggjorts om vad för sorts gränskorrigering som diskuterats. Spekulationerna rör sig dock framför allt om ett byte av den norra delen av Mitrovica-området i Kosovo mot den albanskdominerade Presevo-dalen i sydvästra Serbien.

Inget nej från USA

Från EU har utvidgningskommissionären Johannes Hahn gjort en mycket försiktig tummen upp för tanken, men betonat att det i så fall är "en bilateral situation som inte kan tjäna som modell för andra".

Från USA har i sin tur president Donald Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton lovat att inte motsätta sig idén.

ANNONS

- Om de två parterna kan arbeta fram något på egen hand och nå en uppgörelse så utesluter inte vi territoriella justeringar, sade Bolton vid ett besök i Kiev för en vecka sedan.

Orolig Bildt

På flera andra håll är ändå oron stark.

- Vi tror att det här kan riva upp gamla sår hos befolkningen, sade Tysklands utrikesminister Heiko Maas på väg in till ett informellt EU-utrikesministermöte i Wien på fredagen.

Inte minst befaras att gränsskiften kring Kosovo snabbt kan väcka krav på förändringar även i länder som Bosnien, Makedonien och Ukraina.

"Hållbar fred kan bara nås när vi bor i multi-etniska samhällen, snarare än att rita om gränser för att skapa mono-etniska. Kort sagt, kan vi inte tänka oss någon annan politik som lika säkert leder tillbaka till splittring och konflikt på Balkan", skriver de forna Bosnien-samordnarna Carl Bildt, Paddy Ashdown och Christian Schwarz-Helling i ett öppet brev till Mogherini inför nästa veckas samtal i Bryssel.

ANNONS
Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Kosovo, Mitrovica och Presevo

Kosovo är till ytan ungefär lika stort som Skåne och bebos av knappt två miljoner invånare, huvudsakligen etniska albaner. Sedan internationellt ingripande satt stopp för ett kortvarigt krig i slutet av 1990-talet har området i praktiken brutit sig loss från den tidigare serbiska kontrollen. Självständighet utropades 2008 och har hittills erkänts av drygt 100 länder inom FN, däribland Sverige. Bland dem som ännu inte erkänt landet finns Kina, Ryssland och Indien, men även fem EU-länder: Cypern, Grekland, Rumänien, Slovakien och Spanien.

Mitrovica är en stad och ett område i norra Kosovo, som med tiden blivit tydligt uppdelad i en sydlig albansk del och en nordlig serbisk del. I norddelen bor knappt 40000 invånare, varav bara cirka 6 procent är albaner.

Presevo är en stad och ett område i sydvästra Serbien, med en klar albansk befolkningsmajoritet. Endast runt tio procent av de runt 35000 invånarna är serber. Även grannområdet Bujanovac med 40000 invånare räknas oftast in när det talas om den albanskdominerade Presevo-dalen.

ANNONS