Finlands statsminister Juha Sipilä under ett nordiskt statsministermöte i Örnsköldsvik. Arkivfoto.
Finlands statsminister Juha Sipilä under ett nordiskt statsministermöte i Örnsköldsvik. Arkivfoto.

Sipilä i EU: Ta fler beslut

Besluta och genomför – så lyder receptet från Finlands statsminister Juha Sipilä (C) för att bekämpa populismen i EU. Sipilä själv hänger samtidigt löst på hemmaplan, med två månader kvar till nästa riksdagsval.

ANNONS
|

Inför EU-parlamentets ledamöter i Bryssel manar den finländske statsministern sig själv och sina kollegor att inte bara prata om saker utan också verkligen genomföra allehanda åtgärder.

- Demokratiska krafter i Europa kommer att vinna tillbaka folks förtroende genom att ta beslut och genomföra dem både hemma och här i Bryssel, säger Sipilä och nämner den inre marknaden, säkerheten, migrationen och klimatet som ämnen att agera i.

ANNONS

Sipilä har kommit till Bryssel för att tala framtidsfrågor i parlamentet, precis som övriga stats- och regeringschefer i EU en efter en gjort under de senaste åren.

Val i april

Sipilä passar samtidigt på att ta upp vad Finland tänker koncentrera sig på – bland annat kommande långtidsbudget, klimatfrågorna och migrationen – när landet tar över som EU:s ordförandeland den 1 juli.

Om Sipilä själv kommer att spela någon roll då är dock högst oklart. Den 14 april håller Finland riksdagsval och som opinionssiffrorna ser ut just nu är statsministerns Centerparti bara tredje störst, en bra bit efter såväl Socialdemokraterna som konservativa Samlingspartiet.

Mycket tyder på att det snarare blir nuvarande finansministern Petteri Orpo från Samlingspartiet eller den socialdemokratiske oppositionsledaren Antti Rinne som leder Finland i höst – kanske i en gemensam regering.

Olika koalitioner

Jämfört med Sverige där blocköverskridande samarbeten varit minst sagt ovanliga har Finland av tradition accepterat alla möjliga regeringskombinationer genom åren. För några år sedan fanns till och med en högerledd regering där både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna ingick.

Finland har också väckt intresse för sitt sätt att även införliva populistpartier i regeringsarbetet. Senast var det Timo Soini och hans Sannfinländare som fick plats i en koalition efter valet 2015.

- Även populisterna måste ta sitt ansvar och försöka ge svar till folket, konstaterar Sipilä kort och gott i Bryssel.

ANNONS

För Sannfinländarna blev dock regeringsarbetet föga lyckat. Opinionssiffrorna sjönk rejält och till sist splittrades partiet i två.

Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Valet i Finland

Finland håller riksdagsval söndagen den 14 april. Riksdagen består av 200 ledamöter som väljs utan procentspärr från 14 valkretsar. Så här ser opinionssiffrorna ut för tillfället:

Fotnot: Opinionssiffrorna är ett snitt av mätningar för Yle och Helsingin Sanomat i mitten av januari. I den nuvarande regeringen sitter Centern och Samlingspartiet tillsammans med Blå framtid, som bröt sig ut ur Sannfinländarna 2017. I den nuvarande riksdagen finns även företrädare för två andra nybildade utbrytarpartier: Harry Harkimos Rörelse nu (två mandat) och Paavo Väyrynens Sjustjärnerörelsen (ett mandat).

ANNONS