Fredspristagarens anförande den 19 september kommer att handla om nationell försoning och fred, enligt regeringstalesmannen Zaw Htay. Tidigare berättade Htay att Suu Kyi ställt in nästa veckas resa till FN:s generalförsamling i New York, bland annat för att jobba med "intern fred och stabilitet".
Suu Kyi håller sitt tal efter internationell kritik om att hon inte fördömt det massiva våld som tvingat hundratusentals ur den muslimska minoritetsgruppen att fly.
Utrikesminister Margot Wallström (S) säger till TT att läget i Burma är "mycket allvarligt och snabbt försämrat" och manar Suu Kyi att visa handlingskraft mot våldet.
Inmålad i hörn?
Wallström vill inte säga direkt om hon personligen är besviken på att fredspristagaren Suu Kyi hittills inte fördömt våldet.
- Det finns förstås enorma förväntningar på Aung Sang Suu Kyi, hennes rykte och hennes – kan man nästan säga – hjältegloria gör henne till en ledarfigur som alla tittar till när det uppstår kriser och utmaningar av det här slaget, säger hon.
- Därför tror jag också att besvikelsen har varit stor, därför att man upplever att det inte har kommit tillräckligt tydliga budskap. Det har inte handlats från Myanmars (ett annat namn på Burma) sida på ett sätt som kunnat förhindra de här våldsamheterna och allt det hemska som gruppen rohingya har utsatts för.
De senaste veckorna har världsledare, människorättsorganisationer och andra fredspristagare – bland dem Malala Yousafzai och Desmond Tutu – manat Suu Kyi att agera för att stoppa våldet mot den muslimska minoritetsgruppen. Sedan slutet av augusti har över 370000 rohingyer flytt från delstaten Rakhine till Bangladesh.
Bedömare säger att Suu Kyi är inmålad i ett hörn av landets mäktiga militär, att hon inte vågar utmana den.
FN-chefen Antonio Guterres säger att en tredjedel av Burmas rohingya har drivits på flykt och att det kan beskrivas som etnisk rensning.
Extra möte
I ett telefonsamtal har Kanadas premiärmiister Justin Trudeau uppmanat Aung San Suu Kyi att stoppa våldet. Trudeau underströk Suu Kyis roll som landets moraliska och politiska ledare, uppger hans kontor.
FN:s säkerhetsråd höll i dag ett extra möte om situationen i Burma, på begäran av Sverige och Storbritannien.
Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog säger att säkerhetsrådet känner en stark oro över det som sker i delstarten Rakhine.
- Man fördömer det våld som har varit där och som har lett till att över 370000 människor har tvingats på flykt, säger han till TT.
Säkerhetsrådet känner också oro över rapportering om övervåld från säkerhetsstyrkorna. Det manar till "omedelbara steg" för att få stopp på våldet. Rådet uttalar även sitt stöd till Bangladesh som har fått ta hand om många flyktingar och uppmanar Burma att underlätta för humanitärt stöd.
TT
Fakta: Rohingya – minoritet i fokus
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", de lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army), som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas 370000 rohingyer har flytt över gränsen till Bangladesh.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera.
Fakta: Blågult stöd i rohingyakrisen
20 miljoner kronor i humanitärt bistånd kanaliseras nu via Sida för stöd till rohingyer som flytt Burma, främst till Bangladesh. Pengarna går bland annat till FN:s barnfond Unicef, svenska Röda korset och den internationella migrationsorganisationen IOM och används främst till mat, vatten, sanitet, hälsa och skydd av barn.
Dessutom ger Sverige under 2017 närmare 60 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Burma, via internationella humanitära aktörer. 18 miljoner kronor av dessa beräknas vara riktade mot den muslimska minoriteten rohingya och delstaten Rakhine, som har en stor andel rohingyer.
Källa: Utrikesdepartementet
