Natalie Goldman är utanför AFD:s valvaka för att protestera mot högerpopulisternas framgångar i valet. "Det är sjukt att tyskar röstar på nazister igen", säger hon om resultatet.
Natalie Goldman är utanför AFD:s valvaka för att protestera mot högerpopulisternas framgångar i valet. "Det är sjukt att tyskar röstar på nazister igen", säger hon om resultatet.

Protester i Berlin efter AFD:s valframgångar

Det tyska valresultatet blev en obehaglig överraskning både för Angela Merkels kristdemokrater och för Socialdemokraterna med Martin Schulz i spetsen. Båda partierna har gjort ett katastrofval – och i förbundsdagen kommer de snart att få samsas med högerpopulister.

ANNONS
|

"Hau ab!" – stick! De hätska talkörerna vid Alexanderplatz i Berlin kunde ha varit hämtade från ett torgmöte med Angela Merkel, som under valrörelsen ofta fått påhälsning av högerextrema gaphalsar.

Den här gången riktas uppmaningen dock mot Alternativ för Tyskland (AFD), som med runt 13 procent av rösterna blev parlamentsvalets stora vinnare. Utanför partiets valvaka har hundratals demonstranter samlats för att protestera mot högerpopulisternas framgångar.

- De låtsas att de är ett demokratiskt parti, men i själva verket är de homofober och främlingsfientliga, säger Natalie Goldman, som står i främsta ledet.

ANNONS

Ett paradigmskifte

AFD:s intåg i förbundsdagen är inget mindre än ett paradigmskifte. För första gången i förbundsrepublikens historia har ett parti med tydligt främlingsfientliga inslag tagit plats i parlamentet, något som lär hålla både kristdemokratiska och socialdemokratiska partistrateger sömnlösa under lång tid framöver.

Högerpopulisternas framgångar är inte den enda skrällen i Berlin i kväll. Med omkring 33 procent av rösterna har även den kristdemokratiska unionen gjort ett mycket svagt val, och Socialdemokraternas dryga 20 procent är det sämsta resultatet under efterkrigstiden. Trots det blir kristdemokratiska CDU/CSU största grupp i förbundsdagen och Angela Merkel sitter av allt att döma kvar som kansler.

Vem hon ska regera med är oklart. Bara minuter efter att public service-bolagen presenterat sina vallokalsundersökningar klockan 18 meddelade SPD-ledningen att man inte är intresserad av en fortsatt stor koalition, utan går i opposition. Därmed återstår bara en möjlighet för Merkel – en så kallad Jamaicakoalition, med liberala FDP och De gröna, som sinsemellan är oense i många frågor. Resultatet bäddar för utdragna och konfliktfyllda förhandlingar.

Öppnar för samtal

Merkel försökte ändå ingjuta mod i församlingen då hon klev upp på scenen i CDU-högkvarteret Konrad-Adenauer-Haus i Berlin efter att de första prognoserna kommit.

- Det är allt annat än en självklarhet efter så många år att vi återigen lyckats bli störst.

ANNONS

SPD-ledaren Martin Schulz säger att han är övertygad om att valet slutligen mynnar ut i en Jamaicakoalition, medan Merkel poängterade att det utifrån resultatet finns två möjliga koalitioner. Christian Lindner, ledare för FDP som kommer in i parlamentet igen efter att ha stått utanför en mandatperiod, öppnar för koalitionssamtal med Merkel, men pekar på att då krävs det en ny politisk kurs.

"Ska jaga Merkel"

Katrin Göring-Eckardt, en av De grönas två toppkandidater, säger att man nu ska undersöka om det finns tillräckligt med gemensamma ståndpunkter för att ett regeringssamarbete ska vara möjligt.

AFD:s toppkandidat Alexander Gauland, som gjort en rad främlingsfientliga uttalanden under valrörelsen, hymlar inte om sina planer.

- Vi ska jaga Merkel, och vi ska ta tillbaka vårt land och vårt folk.

Berlin, TT:s utsände

Fakta: Så går valet till

61,5 miljoner av Tysklands 81,4 miljoner invånare är röstberättigade i valet till förbundsdagen, det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, till dess att fördelningen återspeglar resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.

Vallokalerna är öppna kl 8.00–18.00.

Fakta: Tyska partier

CDU:Kristdemokratiskt parti som leds av Angela Merkel. Har regerat Tyskland de senaste tre mandatperioderna i olika konstellationer. Full sysselsättning till 2025, tusentals nya poliser, sänkta skatter och skärpt invandringspolitik är några av punkterna i valprogrammet. CDU fick tillsammans med CSU (se nedan) 41,5 procent i valet 2013, och ligger på 34–36 procent i de senaste mätningarna.

CSU:CDU:s bayerska systerparti som leds av Horst Seehofer. Verksamheten är begränsad till delstaten Bayern i södra Tyskland, där CDU inte ställer upp. Mer värdekonservativt än CDU, och vill se en övre gräns på 200000 asylsökande per år. Har gått till val på inre säkerhet. Partiet har haft makten i Bayern sedan 1957, ofta med egen majoritet.

SPD:Socialdemokraterna, som leds av Martin Schulz, tidigare talman i Europaparlamentet. Avgiftsfri utbildning och en skatteomläggning som gynnar låg- och medelinkomsttagare samt ett förändrat pensionssystem är några av partiets programpunkter inför valet. Har även betonat frågor om social rättvisa. SPD fick 25,7 procent i valet 2013, och ligger på 21–22 procent i de senaste mätningarna.

Vänsterpartiet (Die Linke):Tysklands vänsterparti, som delvis har sina rötter i det statsbärande östtyska kommunistpartiet. Toppkandidaten heter Sahra Wagenknecht. Har sitt starkaste stöd i det forna DDR. Partiet är kontroversiellt som samarbetspartner. Driver bland annat frågor om höjda skatter för höginkomsttagare och sänkta försvarsutgifter. Die Linke fick 8,6 procent i valet 2013, och ligger på 9–11 procent i de senaste mätningarna.

De gröna (Die Grünen):Något av ett moderparti för Europas miljöpartier. EU-vänligt parti som sitter i tyska förbundsdagen sedan 1983 och tidigare har suttit i koalitionsregeringar med SPD. Leds av Katrin Göring-Eckardt och Cem Özdemir. Nämns som möjlig kungamakare om Merkels kristdemokratiska union inte kan få majoritet tillsammans med sin tidigare parhäst FDP. Hur FDP och De gröna ska hålla sams i en sådan så kallad Jamaicakoalition är dock en öppen fråga. De gröna fick 8,4 procent i valet 2013, och ligger på 7–8 procent i de senaste mätningarna.

FDP:Liberalt parti som leds av Christian Lindner och har suttit i många koalitionsregeringar med CDU/CSU, under bland andra Konrad Adenauers och Helmut Kohls kanslerskap. Näringslivsvänligt parti som bland annat är skeptiskt mot en eurozonsbudget. Har också rört sig mot en mer restriktiv syn på invandring. Åkte ur parlamentet i valet 2013, för första gången sedan förbundsrepublikens grundande. FDP fick 4,8 procent i valet 2013, ligger på omkring 9 procent i de senaste mätningarna.

AFD:Högerpopulistiska Alternativ för Tyskland lyckades inte ta sig över femprocentsspärren i förra valet. När partiet nu kommer in är det första gången på över ett halvt sekel som ett parti från yttersta högerkanten kommer in i förbundsdagen. Leds av Frauke Petry, men toppkandidaterna i valet heter Alice Weidel och Alexander Gauland. Var till en början ett EU- och euroskeptiskt parti, men fokuserar numera i hög grad på invandring, med en allt mer främlingsfientlig retorik. Samtliga övriga partier utesluter samarbete med AFD på riksplanet. AFD fick 4,7 procent i valet 2013 och ligger på 11–13 procent i de senaste mätningarna.

ANNONS