Polens president Andrzej Duda under sitt tal på måndagen, då han meddelade att han kommer att lägga fram sitt veto mot två kontroversiella lagar som kritikerna menar innebär en allvarlig inskränkning av rättsväsendets oberoende.
Polens president Andrzej Duda under sitt tal på måndagen, då han meddelade att han kommer att lägga fram sitt veto mot två kontroversiella lagar som kritikerna menar innebär en allvarlig inskränkning av rättsväsendets oberoende.

Presidentveto näsknäpp mot Polens starke man

Den tidigare så lydige presidenten i Polen sätter oväntat käppar i hjulen för regeringens planer på att öka det politiska inflytandet över rättsväsendet. Nu säger han sig vilja verka för dialog.

ANNONS
|

Han sade inte ett ljud när den då nytillträdda högernationalistiska regeringen reformerade konstitutionsdomstolen hösten 2015. Han klagade inte heller när Lag och rättvisa (PIS) året därpå ökade det politiska inflytandet över public service-medierna.

Men på måndagen satte Polens president, Andrzej Duda, ner foten. Inför den samlade pressen i presidentpalatset meddelade han att han lägger in sitt veto mot två av regeringens kritiserade lagförslag, som redan röstats igenom i parlamentet och väntade på hans underskrift.

En av lagarna skulle tvinga domarna i Högsta domstolen i pension och ge justitieministern makten att utse nya.

ANNONS

- Det bör inte vara en del av vår tradition att justitieministern kan lägga sig i Högsta domstolens arbete, sade Duda.

Presidenten, som själv har en doktorsgrad i juridik, fattade sitt beslut efter att ha rådfrågat en rad experter, däribland juristkollegor, sociologer, politiker och även filosofer.

"Ville undvika vanära"

Men den som slutligen övertygade honom var Zofia Romaszewska, en ledande politisk dissident under kommunisttiden, som sagt att hon inte ville tillbaka till en tid av politiskt inflytande över domstolarna, berättade Duda.

Presidenten hänvisade också indirekt till de stora protesterna mot reformerna, och det hetsiga tonläget mellan regeringen och oppositionen.

- Polen behöver lugn och jag känner mig ansvarig för det som president, sade Duda.

Vetot innebär ett rejält bakslag för regeringen och PIS partiledare Jaroslaw Kaczynski, som i praktiken är landets ledare. En sammanbiten Kaczynski vägrade svara på frågor när han pressade sig förbi journalister utanför sin bostad på måndagen. Premiärminister Beata Szydlo sade att regeringen inte skulle "ge efter för påtryckningar från gatan och från utlandet".

ANNONS

- De flesta har trott att Duda skulle fortsätta vara regeringens lakej. Men uppenbarligen har han tagit intryck av protesterna. Och jag tror att hans förankring i den akademiska världen kan ha spelat roll, att han känt av kritiken och insett att han skulle behöva leva med evig vanära om han inte reagerade, säger Barbara Törnquist-Plewa, professor i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet.

Liknande system i Sverige

Dudas beslut välkomnades av den liberala oppositionen.

Presidenten, som fortfarande anser att en förändring av rättsväsendet behövs, sade att han kommer att lägga fram en egen version av lagarna. Han gav också grönt ljus för en tredje lag i reformpaketet, som rör lokala domstolar.

Regeringen menar att reformerna är nödvändiga för att effektivisera rättsväsendet och för att lättare kunna bekämpa korruption. Man har också lyft fram att regeringar i andra europeiska länder redan har makten att tillsätta domare.

I Sverige, till exempel, utses justitieråden i Högsta domstolen av regeringen.

TT: Är kritiken mot de polska lagarna överdriven?

- Nej, jag tycker inte det. Man måste komma ihåg att Polen kommer från ett kommunistiskt enpartivälde, och att ett oberoende rättsväsende är en grund för att bygga upp och säkra de demokratiska institutionerna, säger Kristian Gerner, historiker vid Lunds universitet.

ANNONS
TT

Fakta: De polska lagförslagen

Förutom lagförslaget om att tvinga domarna i Högsta domstolen att gå i pension antogs nyligen två andra lagar som en del i förändringen av rättsväsendet. De innebär att Nationella domstolsrådet upplöses och parlamentet ges rätten att utse dess medlemmar.

Rådets funktion är bland annat att nominera nya domare. Det har tidigare främst bestått av juridiska experter. Lagarna ger dessutom justitieministern makt att utse de högsta domarna i regionala domstolar.

Polens president Andrzej Duda nu lagt in sitt veto mot förslagen skickas de tillbaka till parlamentets underhus, sejmen. Han har också själv sagt att han ska återkomma med egna, reviderade, förslag.

Förutom den polska oppositionen har även EU-kommissionen i skarpa ordalag varnat för att lagarna urholkar domstolarnas oberoende, och hotat med att dra in Polens rösträtt i ministerrådet om förändringarna drivs igenom – en åtgärd man aldrig tidigare använt sig av.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har backat upp den polska regeringen och har lovat att göra allt för att stoppa eventuella straffåtgärder från unionen.

Källor: AFP, Politico

ANNONS