En av de fem som greps på fredagen är Jordi Turull, tilltänkt ny regionpresident i Katalonien. Turull skulle under lördagen ha deltagit i en omröstning i regionparlamentet om hans nominering till posten som regionens president. Han har nu gripits tillsammans med förre talmannen Carme Forcadell och ytterligare tre tidigare ministrar i regionregeringen på order av Spaniens högsta domstol.
Domaren Pablo Llarena meddelade tidigare i dag att 25 katalanska ledare kommer att åtalas. Tretton av dem åtalas för uppror, ett brott som kan straffas med upp till 25 års fängelse i Spanien. De övriga kommer att ställas inför rätta för mindre allvarliga brott som förskingring och olydnad.
Ledare i exil
Till dem som åtalas för uppror för att ha organiserat höstens uppmärksammade folkomröstning om självständighet hör den förre regionpresidenten Carles Puigdemont, som lever i självvald exil i Belgien, och hans tilltänkte efterträdare Turull.
En annan av de 13 är Marta Rovira, ledare för separatistpartiet ERC. Hon har i sista stund undgått att gripas genom att ta sin tillflykt till Schweiz, enligt El País.
Högsta domstolen förnyar nu en europeisk arresteringsorder för Puigdemont och fyra andra som gick i landsflykt efter höstens folkomröstning. De utfärdades i oktober, men förklarades vilande i december. Dessutom utfärdas en sjätte arresteringsorder för Rovira, rapporterar AFP.
Politiskt dödläge
De nya gripandena och åtalen gör det än svårare att lösa regeringskrisen i Katalonien. Turull var den tredje kandidaten som hade förts fram av separatistpartierna. På torsdagen förlorade han en omröstning där han inte fick den nödvändliga absoluta majoriteten. På lördagen var en andra förtroendeomröstning planerad och då hade det räckt med enkel majoritet. Men eftersom han nu satts i fängsligt förvar kan han inte närvara och därmed inte väljas.
De två tidigare föreslagna kandidaterna har avsagt sig sina kandidaturer eftersom de inte kunnat närvara i parlamentet i Barcelona. Det är den landsflyktige Carles Puigdemont och Jordi Sanchez, som sitter fängslad utanför Madrid.
Bakgrund: Katalonienkrisen
Den 1 oktober höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen ska fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständigt. Av de 42,3 procent av de röstberättigade som röstade sade 90 procent ja till självständighet.
Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen var stundtals våldsam när polis försökte hindra väljare från att rösta.
Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.
Centralregeringen reagerade genom att, med stöd i konstitutionens artikel 155, avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet. Nyval utlystes till den 21 december.
Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen har häktats eller har en arresteringsorder mot sig, misstänkta för bland annat uppvigling och uppror. Bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som bedrev sin valkampanj från exil i Bryssel.
Hans Tillsammans för Katalonien blev näst största parti i nyvalet med 21,6 procent av rösterna. Tillsammans med det andra stora separatistiska partiet ERC (21,4 procent) och det lilla vänsterradikala CUP (4,5 procent) fick självständighetsivrarna återigen knapp majoritet i parlamentet.
Parlamentet har trots flera försök ännu inte lyckats välja någon ny regionpresident.