Kistor med offren för skolmassakern bärs i väg i samband med avskedsceremonin i Kertj på Krimhalvön.
Kistor med offren för skolmassakern bärs i väg i samband med avskedsceremonin i Kertj på Krimhalvön.

Krim tog farväl av skolmassakerns offer

Krimhalvöns historia kommer att delas i två – före och efter den 17 oktober. Det sade den ryskstödde Krimledaren Sergej Aksionov inför hundratals sörjande människor som slutit upp i staden Kertj under en ceremoni för offren för skolmassakern.

ANNONS
|

- Vi måste vara starka, vi måste vara modiga, fortsatte han sitt tal enligt nyhetsbyrån Interfax.

Inför ceremonin, på Lenintorget i centrala Kertj, hade 20 bord med röda dukar ställts fram. På varje bord stod ett fotografi på var och en av de 20 personer som dödades under skolskjutningen i onsdags. Både en imam och en präst deltog i ceremonin eftersom såväl muslimer och kristna föll offer för attentatet, skriver nyhetsbyrån AFP.

ANNONS

Rosor vid kistorna

Aksionov placerade rosor framför offrens kistor, som efter ceremonin fördes till stadens begravningsplats. Tre av offren begravs utanför Krimhalvön, skriver nyhetsbyrån Interfax utan att utveckla om det sker på ukrainsk eller rysk mark.

Skolskjutningen beskrivs som den värsta i sitt slag i områden som kontrolleras av Ryssland. Krimhalvön annekterades av Ryssland 2014 från Ukraina under starka internationella protester.

Utöver de 20 offren tog den 18-årige skytten, som använde både vapen och sprängmedel under massakern, sitt liv i samband med attentatet. Bland offren finns minst nio minderåriga, den yngsta 15 år.

Allvarligt skadade

Flera av offren är väldigt allvarligt skadade, uppger den ryska hälsoministern Veronika Skvortsova och tillägger att många av dem som vårdas på sjukhus skadades när attentatsmannen detonerade en bomb fylld med bland annat metallkulor i skolan.

Sex av de skadade har förflyttats till sjukhus i Moskva, skriver AFP.

Enligt obekräftade uppgifter i ryska medier uppger en flicka som, ska ha varit tillsammans med den misstänkte mördaren, att han varit utsatt för mobbning

TT

Fakta: Annekteringen av Krimhalvön

Krimhalvön ligger i Svarta havet, kopplad till det ukrainska fastlandet endast via det smala Perekopnäset. Krim är till ytan något mindre än Småland och har cirka 2,3 miljoner invånare, de flesta av dem etniska ryssar.

2014 ledde omfattande protester i Kiev till att den Moskvatrogne ukrainske presidenten Viktor Janukovytj avgick. Senare valdes Europavänlige Petro Porosjenko till ny president.

Maktskiftet skärpte motsättningarna mellan den ukrainsk- och rysktalande befolkningen, vilket blev startskottet på det utdragna inbördeskriget i östra Ukraina. På Krimhalvön byttes den ukrainskvänliga regeringen i en liknande revolt ut mot en ryskorienterad administration som begärde stöd från Ryssland.

I slutet av februari 2014 intog prorysk milis flera byggnader i Krims huvudort Simferopol.

Den 16 mars samma år hölls en folkomröstning, som stora delar av omvärlden klassat som illegal, om självständighet från Ukraina och om anslutning till Ryssland. Det officiella resultatet sades visa att 97 procent av befolkningen var för att bryta sig loss från Ukraina. Den 18 mars beslutade Ryssland att införliva Krim i Ryska federationen.

Källa: Utrikespolitiska institutet

ANNONS